Oenighet om fiskekvoter – men Skillinge Fisk satsar på innovation

Sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år, ett beslut som får skarp kritik från såväl miljöorganisationer som flera oppositionspartier. Men på Skillinge Fisk, en av landets största aktörer inom fiskeribranschen, välkomnas EU-kommissionens beslut.

Under tisdagen blev uppgörelsen klar om fiskekvoter för 2025 vid EU:s fiskeministermöte i Luxemburg. Kvoten av sill och strömming är högintressant för Sveriges del, och för centrala Östersjön ökar den med 108 procent jämfört med i fjol.
Det rådde oenighet mellan medlemsländerna om hur mycket fiske Östersjöns bestånd klarar, där Sverige med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen ville ha så lågt satta kvoter som möjligt. Forskare har nämligen länge varnat för risken för kollaps för sillen och strömmingen, men Internationella havsforskningsrådet (ICES) som är rådgivande för EU-kommissionen anser att det finns gott om fisk – även om den större strömmingen saknas.
Enligt Kristian Ekström, vd på Skillinge Fisk, finns det gott om sill i den delen av södra Östersjön som de är verksamma inom.
– Fiskbåtarna som levererar sin sill till oss fiskar från Sandhammaren och upp till Karlskrona och vi skulle lätt kunna sälja 40-50 ton sillfilé i veckan på den svenska marknaden, säger han.
Utmaningen, enligt honom, är att den svenska sillfilén inte har marknadstillträde inom dagligvaruhandel eller foodservice. Detta på grund av all sill och strömming från såväl Östersjön som Skagerack, Kattegatt och Bottniska viken har rött ljus i WWF:s fiskguide.
Ett annat hinder är att Livsmedelsverket i sina kostrekommendationer inte gör skillnad på var i Östersjön sillen/strömmingen är fiskad. Dioxinhalten skiljer sig nämligen åt och kan på många platser ligga långt under gränsvärdena.
– Samtidigt vill både regeringen och Jordbruksverket att vi ska äta mer svensk pelagisk fisk. Det är en svår nöt att knäcka.
All pelagisk fisk som Skillinge Fisk tar emot går till human konsumtion, varav merparten går på export till länder som Tyskland, Danmark och Polen. Men man hoppas på ökad svensk sillkonsumtion i framtiden och produktutvecklar därför för fullt, inte minst genom att utnyttja restströmmar och exempelvis ta vara på färs från ryggbenen på sillen.
– Vi har bland annat tagit fram en sillnuggets som görs av sillfärs, gråböna och polenta – skånsk sill och skånska grödor i en skön blandning, säger Kristian Ekström.

 

 

Dela

Fler nyheter i Fiske och vattenbruk

Så ska algerna nå ut brett: “Enorm potential”

Det krävs stegvisa förändringar och en långsiktig strategi för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel, enligt en färsk rapport från Jordbruksverket.
– Vi vill vi att utvecklingen ska gå snabbare och att vi i Sverige börjar äta mera alger redan i dag, säger Kajsa Olsson, marknadschef på Nordic Seafarm.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.