Lantmännen om krisberedskap: “Den låga självförsörjningsgraden skapar oro”

I samband med att MSB nu i dagarna skickar ut foldern ”Om krisen eller kriget kommer” till miljontals svenska hem presenterar Lantmännen oroande siffror. Bara 37 procent av svenska folket är trygga med att den inhemska matförsörjningen fungerar under kriser. Samtidigt säger fler än nio av tio att Sverige borde vara mer självförsörjande när det handlar om mat, enligt Novus-undersökningen.
I dag produceras enbart hälften av maten i Sverige, vilket innebär att den så kallade självförsörjningsgraden enbart är 50 procent. Motsvarande siffra för Sveriges grannländer Finland och Danmark ligger på 80 respektive 150 procent.
– Vår undersökning visar att den låga självförsörjningsgraden skapar oro och osäkerhet. Samtidigt finns en stark vilja hos den svenska befolkningen att öka den inhemska matproduktionen och på så sätt stärka försörjningsförmågan. Här kan både politikerna och marknadsaktörerna göra skillnad. Det handlar bland annat om att öka den inhemska produktionen genom ett lönsammare lantbruk parallellt med satsningar på strategisk livsmedelslagring och att möjliggöra förutsättningar för svensk produktion av grön mineralgödsel, säger Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, i en kommentar.
Enligt Lantmännen finns det dock goda förutsättningar för förbättringar.
– Först och främst – svenska lantbrukare både vill och kan producera mer mat i Sverige. Vi har ett jordbruk och livsmedelsproduktion i framkant, och med rätt åtgärder är vår bedömning att Sverige relativt snabbt och på ett hållbart sätt kan accelerera produktionen. Kan vi kommunicera fördelarna på ett tydligt sätt, och därmed få fler konsumenter att inse värdet av att välja svenskt och handla bondeägt, finns alla möjligheter till en starkare matproduktion i landet. På så sätt kan vi tillsammans skapa en starkare krisberedskap, säger Per Arfvidsson.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Lantmännen, via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel vilket garanterar representativa resultat. Undersökningen bygger på 1 084 genomförda intervjuer med den svenska allmänheten 18-84 år under perioden 15–22 augusti 2024.