Workshop om kurs i sensorik: resultat och nästa steg

Örebro universitet vill bidra till utveckling och spridning av kunskap om sensorik inom livsmedelssektorn. Därför arrangerade de tillsammans med Livsmedel i Fokus och Sweden Food Arena en digital workshop för att diskutera hur en kurs kan läggas upp på bästa sätt och vilka behov branschen har när det gäller kunskap inom sensorik. Livsmedel i fokus frågade Robert Brummer, vicerektor för Mat och hälsa vid Örebro universitet, vad de kom fram till i workshopen.

– Meningen med workshopen var för det första att identifiera behovet i branschen när det gäller sensorik, det vill säga vilken typ av kunskap och kompetens som behöver förstärkas genom vidareutbildning, säger Robert Brummer.

Innan workshopen hade Livsmedel i fokus och Sweden Food Arena skickat ut ett frågeformulär till sina respektive medlemmar med frågor kring vilken typ av kunskap som de ser behov av i sina organisationer.

– I workshoppen hade vi diskussionsgrupper där vi fördjupade tankarna som hade kommit upp i frågeformuläret.

Det andra målet med workshopen var att identifiera vilken typ av forsknings- och utvecklingsbehov som finns inom sensorikområdet.

– När det gällde kompetensbehovet efterfrågade många hur vi kan mäta de sensoriska karaktärerna av produkter och måltider – alltså den sensoriska upplevelsen – på ett modernt sätt. ”Hur kan man mäta på ett bättre sätt än vad vi gör i dag?” var en fråga var på tapeten.

En annan fråga som många funderar över är hur vi kan översätta en sensorisk upplevelse på ett sätt så att den går att berätta för andra.

– Växtbaserade livsmedel har en lite annan smakupplevelse än den animaliska. Hur kan man då sätta ord på det här och förmedla till andra hur det smakar?

– Det finns egentligen ord och uttryck för detta, men de används inte och branschen upplever att det finns ett behov att göra vokabulären mer enhetligt för att undvika förvirring hos konsumenterna.

Robert Brummer förklarar att den nordiska smakkulturen passar väl ihop med de växtbaserade produkterna som ofta har lite friskare smak samt innehåller mer syra och ibland lite beska, jämfört med animalier. I exempelvis England eller i USA gillar de mer sött.

Vad är nästa steg?

– Vi kommer att ha fördjupande samtal med några av dem som var med, både aktörer och några forskare, utifrån vad vi kom fram till i workshopen. Och vi kommer att ta ställning till andra saker såsom vilken nivå som vi ska lägga kursen på och hur den ska genomföras i praktiken. Ska det vara intensivkurser, ska den ske delvis på distans eller ska den äga rum på plats med mera?

– Efter runda bordssamtalen sätter vi samman ett kursförslag och stämmer av det med branschen. Förhoppningsvis kommer vi att kunna hålla en kurs redan någon gång till våren eller i början på sommaren, avslutar Robert Brummer.

 

Fotograf: Ulla-Carin Ekblom

Dela

Fler nyheter i Arkiv och Förädling

Trendbrottet: Svenskproducerat viktigare än pris på julbordet

För första gången sedan 2021 minskar prisets betydelse när svenskarna ska välja mat och dryck till julbordet, samtidigt som allt fler vill att det ska gå snabbt och enkelt att förbereda. De mångåriga julbordsfavoriterna skinkan och Ris à la Malta utmanas alltmer av Janssons frestelse och lussebullar, enligt Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.