Vinproduktion – en näring med stor potential

– För trettio år sedan fanns det i stort sett ingenting som kunde likna en vinodling i Sverige. För tjugofem år sedan gick vi med i EU och då blev det plötsligt tillåtet att framställa och sälja vin och några satte i gång att producera, säger Mikael Mölstad, vinexpert, journalist och författare.

Det dröjde dock ytterligare tio år innan utvecklingen mot en mer professionell och odling startade.

– Då började folk med ambitioner, lite kunnande och pengar att plantera vingårdar.

Men vinets kvalitet höll fortfarande inte internationell standard. Vi svenskar hade helt enkelt inte tillräckligt med kunskap.

– Men för fem år sedan började det hända något på allvar. Då kom vinmakare hit som kunde göra vin samt det viktigaste av allt – odla druvor. Det är med vin som med all annan livsmedelsproduktion, det blir inte bättre än råvaran.

Numera odlar man så kallade PIWI-druvor i Sverige. De är resistenta mot svampangrepp vilket gör att man slipper använda bekämpningsmedel. De flesta svenska vinerna är därför ekologiska, även om de saknar certifiering.

Dessutom använder övriga vinvärlden bland annat kopparsulfat för att bespruta mot bland annat mjöldagg, något som även är tillåtet för de ekologiska vinerna. Resterna från lösningen hamnar i jorden och anrikas. I Sverige är detta sedan länge förbjudet.

– Vi har förmodligen ett av de bästa vinjordbruken i världen tack vare rena jordar och avsaknaden av pesticider.

Står sig de svenska vinerna internationellt?

– Absolut! Och det kommer bara att bli bättre med tanke på de duktiga vinmakarna som nu finns här. Övriga vinproducentländer tittar på oss med beundran. De är helt fascinerade över att vi gör vin över huvud taget, och att vi har kommit så långt på relativt kort tid. Dessutom smakar det bra.

Att göra bra vin är en komplicerad kunskap eftersom kvaliteten och mängden vin påverkas av många faktorer

– De svenska vinodlarna får bara ut hälften så mycket per hektar som en kvalitetsvinodlare i Bordeaux. Det beror på att de sitter på enormt mycket kunskap sedan generationer tillbaka.

Vinframställning skulle kunna bli en lönsam näring för Sverige. Dels för att en hektar vinodling omsätter tio gånger mer pengar än en hektar veteodling.

– Det behövs mer arbetskraft och värdet på avkastningen är mycket högre för vin är för havre.

Dels för att näringen skulle inbringa en hel del skattepengar från både personalen och alkoholskatten på vinet. Och enligt Sveriges Lantbruksuniversitet finns potential för minst 3 000 hektar vinodling i södra Sverige. Vilket är lika mycket som jordgubbsodlingarna i Sverige.

Mikael Mölstad menar att en avgörande faktor för att näringen ska lyfta är att det blir tillåtet med gårdsförsäljning.

– Vinindustrin i övriga världen handlar inte bara om drycker. Det är också en upplevelseindustri. Det märker man av i Sverige redan nu. Vinintresserade människor kommer hit och vill provsmaka vinet samt se hur produktionen går till. Om odlarna dessutom kunde sälja vinet på plats skulle det kunna bli riktigt bra.

Svenskt vin i siffror

Vid utgången av 2020 fanns 57 registrerade vingårdar i Sverige som odlar och framställer vin. Vintillverkning sker i 12 av Sveriges län, företrädesvis i södra Sverige. Drygt 60 procent av samtliga vingårdar finns i Skåne.

Källa: Dryckesbranschrapporten 2021.