Måltidsforskaren: ”Vi är lismande ögontjänare som vill framstå i bra dager”

Glappet mellan rekommendationer och verklighet – hur ser det ut, och vad är det egentligen?
– Klyftan består av att man inte väger in hur vi människor tänker om andra råd, överhetens rekommendationer och vad vi vill själva med våra liv. Vi människor är alla förnuftiga och rationella, men inte självklart på det sätt som makten, vetenskapen och myndigheterna tänkt sig. Ett problem är också att de personer som ger rekommendationer redan anser sig ha uppnått det som är viktigt, så de vill nu att andra människor ska följa i deras fotspår så att de får vara den förebild som de vill vara.
Dina reflektioner kring varför detta glapp uppstått?
– ”Glappet” har sin grund i en oförståelse om vad människor använder mat och dryck till. Och en tro om att människan är objektiv. Då glömmer man bort att vi är subjektiva känslovarelser som gör det som vi tycker är bäst för dagen. Det behöver inte vara samma sak som vi sa i en enkätundersökning att vi skulle göra. Man får inte glömma bort att vi är lismande ögontjänare när det gäller att få oss själva att framstå i så bra dager som möjligt.
Hade det gått att förhindra glappet, eller åtminstone minska det? Hur i så fall?
– Jo det tror jag genom att skapa universitetsutbildningar i matkultur, matbeteende och matsociologi. Man ska inte glömma bort att de som gör rekommendationer inte har läst mer än några få veckor om vilka slags sociala varelser vi människor är. De myndigheter som ger kostråd har heller inga expertavdelningar på matbeteende eller matkultur, utan de utgår från samhällsvetenskapens grundtes att blir människor upplysta om det som är rätt, så kommer de förnuftsmässigt agera i enlighet med det. Så är det inte.
För dig personligen, vilket är det svåraste glappet, att hantera? 
– Att insikten saknas om att människor/konsumenter väljer mat och dryck utifrån sin familjesituation, och sina ideal om hur de vill skapa en så bra familjegemenskap som möjligt. Ibland kan det bästa valet innebära ohälsa, men det är ändå familjens bästa val.
Hur tror du framtiden ser ut – blir vi mer synkade mellan verklighet och rekommendationer eller kommer fler glapp att uppstå?
– Dessvärre är framtiden inte så ljus då naturvetenskapens intresse för humaniora, kultur och beteenden inte är så stort. Inte heller livsmedelsindustrin satsar på att vidareutbilda sina medarbetare i frågor om varför människor inte konsumerar som de säger att de ska göra, vad som är politikens drivkrafter på livsmedelsområdet och om varför så många tror att människor är vetenskapligt förnuftiga när allt talar för att vi har en helt annan agenda som är logisk och rationell för oss själva. Min dröm är branschen kan skapa en utbildning för livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln som råder bot på det här kunskapsglappet. För universiteten kommer inte göra det för kulturen och beteendefrågorna har för låg status där i relation till de massiva satsningarna på nutrition och kroppens hälsa.

Vill du lyssna till Richard Tellström live på ovanstående tema? Då ska du inte missa Trendkoll 2025 den 13 februari i Stockholm! All information samt länk till anmälan hittar du här.