”Var med och utveckla den svenska sjömatens värdekedjor”

Akvakultur, det vill säga odling av vattenlevande organismer såsom fiskar, musslor, kräftdjur, sjögurkor och alger, kan bidra till utmaningen att öka den globala matproduktionen på ett hållbart sätt och samtidigt öka tillgången på näringsriktig mat. I dag förknippar nog de flesta svenskar odlad fisk med norska laxodlingar. Dessa har blivit smutskastade, i många avseenden oförtjänt, vilket kanske också har skapat en negativ bild av akvakultur. Globalt är varannan fisk odlad, men lax utgör bara 2 procent av den volymen. Samtidigt importerar vi 70 procent av den sjömat vi konsumerar i Sverige, vilket lyfter frågan: Varför kan vi inte själva odla mer av den sjömat vi äter i Sverige?

Mycket är på gång inom de akvatiska näringarna när det gäller arter, infrastruktur, odlingstekniker och foder. I många fall är Sverige mer i framkant än vad de flesta känner till. Akvakultur i Sverige har mycket färre odlingar, men större bredd på det som odlas än vad man har i Norge. Under de senaste åren har det startats nya odlingar och fler är i pipelinen, i en omfattning som jag tror att branschen inte är helt medveten om. Det handlar om allt ifrån alger, musslor och ostron till såväl nya som mer välkända fiskarter med akvakultur som bygger på nya tekniker och ofta mer cirkulära system. Exempel är småskalig odling av afrikansk ålmal, tilapia och gös.

Det är även stora fiskodlingar på gång i Sverige – vi ska börja odla svensk lax på land i stor skala. Där bör industrin vara med från början och se vilka möjligheter som finns till hållbar utveckling. Till exempel: kan vi använda oss av lokala foderråvaror? Hur kan man använda restströmmarna mer effektivt? Var lite finurliga och engagera er tidigt i processen för att tillsammans utnyttja den fulla potentialen i fisken!

Jag vill inspirera livsmedelsindustrin att delta och vara nyfikna på vad som sker inom det svenska vattenbruket. Det är viktigt att vi får i gång en dialog längs hela värdekedjan för att snabba upp utveckling och innovation. Primärproducenter, förädlingsföretag och handel/restaurang behöver förstå varandras förutsättningar och tillsammans vara en del i utvecklingen av nya akvatiska produkter. På detta sätt hoppas jag vi kan få fler svenskar att äta mer odlad sjömat, inklusive mer alger, musslor och att man vågar pröva nya fiskarter.

I vilken form ska råvarorna vara för att förädlingsindustrin ska kunna hantera dem – färska, frysta, saltade eller något annat? Musslor med skal på eller utan? Vi kan odla massor med näringsrika musslor som både är bra för miljön och bra näringsmässigt, men det måste finnas potential i resten av kedjan. Samma sak gäller alger och fiskodling. Många av de nya, klimatsmarta arterna är både producenter och konsumenter ovana vid, men där finns mycket att utveckla och möjligheter till nya produkter.

De allra flesta är överens om att det måste ske en omställning när det gäller livsmedelssystemet globalt och Sveriges självförsörjandegrad. Redan idag omfattar matproduktionen ungefär en fjärdedel av alla växthusgaser. Om vi ska kunna föda 10 miljarder människor år 2050 behöver vi öka framställningen av mat med 70 procent och ska vi göra det på ett hållbart och hälsosamt sätt krävs stora förändringar.

Sätt er ned tillsammans – handel, industrin och primärproducenter – och prata med varandra! Det finns enorma möjligheter för Sverige och de akvatiska näringarna att utveckla detta för en mer hållbar framtid. Ett land som vårt ska inte behöva importera 70 procent av vår sjömat.

Jag tror på möten och på att vi träffas utmed hela värdekedjan så att vi gemensamt kan skapa det som konsumenterna efterfrågar – det vill säga hållbara, hälsosamma produkter.

Av Susanne Ekstedt, Innovationsledare
Biomarina Näringar, Innovatum Science Park