Trots tuffa utmaningar – livsmedelsindustrin tror att det vänder nu

Fjolårets avslutande kvartal levde upp till de svenska livsmedelsproducenternas optimistiska prognoser vad gäller försäljningen på hemmamarknaden. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024. Ett indexvärde på 59 representerar en viss volymökning, där index 50 motsvarar oförändrad utveckling i årstakt.
Och när Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, sammanfattar 2024 ur livsmedelsindustrins perspektiv väljer han ordet ”halvljummet”.
– Men även halvljummet är en klar förbättring jämfört med iskylan som präglade 2022 och 2023. Det är en efterlängtad vändning, men behovet av kraftigt förbättrade marknadsförhållanden under 2025 är stort. Det räcker med en snabb titt på nyheterna för att förstå att den svenska livsmedelssektorn står inför enorma utmaningar framöver, säger han.

I prognoserna för första kvartalet 2025 utrycker Livsmedelsföretagens medlemsföretag fortsatta förhoppningar om volymökningar. I en mer långsiktig prognos vad gäller försäljningsutvecklingen för hela 2025 räknar sex av tio medlemsföretag med att försäljningen blir högre än under 2024.
Enligt Carl Eckerdal är det i nuläget svårt att bedöma om företagens optimism är mest grundad i verkligheten eller i önsketänkande.
– Det finns onekligen ljuspunkter i form av lägre inflation och sänkta räntor. Samtidigt ser vi hur lågkonjunkturen biter sig fast, arbetslösheten fortsätter öka, effekterna av klimatförändringarna blir mer påtagliga och den geopolitiska osäkerheten tilltar. Sammantaget tyder mycket på att 2025 blir ett både dramatiskt och utmanande år för svenska livsmedelsproducenter.
Kostnaderna för inköp av råvara och förpackningsmaterial fortsatte att öka under fjolårets sista kvartal och företagens prognoser framåt är fortsatta ökningar. Dessutom har företagen fått kraftigt ökade kostnader för förpackningsavgifter till följd av förordningen om producentansvar för förpackningar som trädde i kraft vid årsskiftet.
De fortsatt ökande produktionskostnaderna inverkar negativt på företagens lönsamhet, uttryckt i andelen företag som anger att deras lönsamhet på sista sålda varan i kvartalet är tillbaka på ”förkrisnivåer”.
Enligt Carl Eckerdal kommer den svartmålning av livsmedelsbranschen som pågår, med förslag om matpriskommission, pristak och prisbroms, inte leda till sänkta kostnader. Däremot riskerar detta att urholka allmänhetens förtroende för en bransch som är helt avgörande för Sveriges välfärd och försörjningsförmåga.
– Det finns i nuläget inget som talar för breda kostnadsminskningar för livsmedelsproducenterna. Tvärtom så talar det mesta för fortsatta kostnadsökningar. Den som hoppas på sänkta livsmedelspriser kommer att bli besviken. Här har politiken en stor roll att spela när det gäller att förklara varför priserna ökar och varför Sverige behöver en lönsam, robust livsmedelsproduktion. Tiden för matprispopulism är över, nu behöver vi beredskapsrealism, säger han.

De senaste elva åren har Livsmedelsföretagen vid varje årsskifte publicerat en rangordning över vilka konsumenttrender som påverkar svensk livsmedelsproduktion allra mest. Under de senaste inflationsåren har lågprisalternativ av olika slag dominerat men i årets undersökning syns ett skifte, där ”lokalproducerat” (läs ”svenskproducerat”) knuffat ned ”lågprisprodukter” ett snäpp ned på listan, där förstaplatsen dock fortfarande går till ”EMV”.
– Att ursprunget verkar väga allt tyngre för konsumenterna är ett mycket välkommet trendskifte för hårt pressade svenska livsmedelsproducenter. Förutsatt att hushållens köpkraft stärks under 2025 borde andra mervärden än pris kunna fortsätta ta tillbaka förlorad mark, säger Carl Eckerdal.

Foto: Livsmedelsföretagen och Från Sverige