Terroiratlas – nytt grepp ska öka växtkraften bland matföretagen

Smaken av Blekinge. Det är namnet på en så kallad terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region som presenterades nu i veckan. Det handlar om ett nytt grepp som ska inspirera till produktutveckling, ge kulturhistoriskt stoff till storytelling – och skapa fler livsmedelsföretag i regionen.

I Blekinge bor mindre än två procent av Sveriges befolkning men här produceras det betydligt större volymer av exempelvis grönsaker, frukt, vegetabiliska oljor, kyckling och viltkött än vad som går åt i regionen.

Blekinges terroiratlasas är den tredje av sin sort som görs i Sverige, de tidigare finns i Stockholms och Kalmar län. I samband med presentationen fick Livsmedel i fokus en pratstund med Lena Stävmo, utvecklingsstrateg för regional tillväxt vid länsstyrelsen i Blekinge.

Vad är vitsen med en terroiratlas?

– Regional tillväxt är huvudfokus i vår regionala livsmedelsstrategi. Vi ska utveckla näringen för att skapa tillväxt i Blekinge. En del av det arbetet är att öka kunskapen om livsmedelsproduktionen i regionen och vår terroiratlas innehåller precis sådan kunskap.

Hur ska mer kunskap bidra till flera företag?

– Kunskap om regionens naturliga förutsättningar samt historia inom mat och dryck kan dels bidra till att det startas nya företag och dels inspirera när nya produkter ska utvecklas. Terroiratlasen ger också en bra bakgrund för företagens storytelling. Det behöver alla som arbetar med livsmedel, alltifrån primärproducenter till restauranger och besöksnäring.

Vad är speciellt med Blekinge?

– Förr kallades vårt landskap för Sveriges trädgård och vi har fortfarande mycket odling av grönsaker och frukt, både på friland och i växthus. De naturgeografiska förutsättningarna beskrivs i atlasen; här finns kust, skärgård, skogsbygd och dalbygd som är lämpliga för olika typer av odling eller produktion av mjölk och kött. Jämfört med övriga Sverige har Blekinge varit först på många bollar. Här började man odla och äta potatis redan i slutet av 1700-talet, flera decennier före andra landskap. De sandiga jordarna var utmärkta för potatisodling och en stor del av skördarna gick till brännerierna. Brännvinet var blekingarnas främsta handelsvara fram till slutet av 1800-talet och Karlshamn blev världsberömt för sin punsch.

Hur ska terroiratlasen nå ut till företagarna?

– Nu ska den först och främst ut till företagen via LRF Sydost och andra organisationer som vi samarbetar med. Vi kommer att sprida den i skolor, till besöksnäringen och även till allmänheten. Den är lätt att läsa och rikligt försedd med bilder, vi hoppas att många kommer att läsa den och få ny kunskap om sitt län.

ANNA K SJÖGREN

Dela

Fler nyheter i Arkiv

Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”

”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.