Svenska livsmedelsproducenter optimistiska inför årets slutspurt

För att företagen inom svensk livsmedelsproduktion ska ta sig tillbaka till en hållbar lönsamhet krävs volymökningar kombinerat med måttliga produktionskostnadsökningar, enligt Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
– Jag har i tidigare konjunkturbrev varnat för att det kan ta lång tid för livsmedelsindustrin att återhämta sig efter flera år av kraftigt minskad försäljning och lönsamhet. Svenska hushåll är allmänt konsumtionsskeptiska och fortsatt klart köpkraftsförsvagade, och tillsammans med en ökad arbetslöshet finns det därför anledning att räkna med ytterligare bakslag inom svensk livsmedelsekonomi. Vägen tillbaka till en hållbar lönsamhet kommer utan tvekan bli knölig, säger han, i samband med presentationen av konjunkturbrevet för årets tredje kvartal.
Men om företagens egen prognos för produktionen i under årets sista och viktigaste kvartal slår in skulle det innebära den starkaste tillväxten på tre år i livsmedelsindustrin.
En tredjedel av Livsmedelsföretagens medlemmar rapporterar att de på sista sålda produkten i kvartalet nu är tillbaka på en lönsamhet jämförbar med tiden innan kostnadskrisen briserade 2021. För två tredjedelar av företagen återstår däremot ytterligare en bit innan de senaste årens lönsamhetstapp är återhämtat.

Tvärtemot volymtappet på den svenska hemmamarknaden utvecklades livsmedelsexporten svagt positivt. 78 procent av medlemsföretagen (viktat efter omsättning) är inne på exportmarknaden redan i dag och ytterligare fyra procent står i startgroparna för en exportlansering.
– Medlemsföretagen har under de senaste åren rapporterat om vikande exportvolymer, och därför är det glädjande att försäljningen till utlandet nu börjar röra sig åt rätt håll igen, säger Carl Eckerdal.
En överväldigande majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar, 84 procent, bedömer att det svenska ursprunget är en framgångsfaktor i livsmedelsexporten.
Vad är det då som gör svenska livsmedel intressanta för utländska köpare?
Enligt medlemsföretagen är det främst fem mervärden som lockar: hög kvalitet på råvaror, en generellt positiv Sverigebild, matsäkerhet, djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.
I konjunkturbrevet har Livsmedelsföretagens medlemmar ombetts uppskatta graden av konkurrens inom sina respektive produktkategorier från importerade alternativ (som också kan inkludera EMV-produkter). En vanligt förekommande uppgift i dessa sammanhang är att cirka 50 procent (räknat i värde) av de livsmedel vi köper är importerade. Men är det en nivå som svenska livsmedelsproducenter känner igen sig i? Svaret på frågan är ett tydligt nej. Den vägda andelen importerade alternativ som företagen uppskattar att de möter på butikshyllorna uppgår till knappt 30 procent.
– Även om denna framräkning till stora delar bygger på företagens uppskattningar finns det anledning att ifrågasätta uppfattningen om att halva varukorgen som svenska konsumenter tar med sig hem är importerad. Förhoppningsvis kan detta ge de svenska producenterna mer råg i ryggen när de möter inköparna inom svensk dagligvaruhandel. Utan svenskproducerade livsmedel finns det inte mycket kvar för handeln att locka in kunderna i butikerna med, säger Carl Eckerdal.