Stort lågprisfokus slår hårt mot svenska livsmedelsproducenter

Priset har blivit det viktigaste när svenska konsumenter handlar mat i butiken. Det framkommer tydligt av Livsmedelsföretagens årliga trendmätning.

Det är tionde året i följd som Livsmedelsföretagen har frågat sina medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar dem mest – en lista som länge toppats av ”svenskt/lokalproducerat”, som nu halkat ned till en fjärdeplats.
– Det är ett rejält trendbrott som slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna, som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten dyka, säger Carl Eckerdal, när han presenterar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för fjärde kvartalet 2022 under Livsmedel i fokus trendseminarium ”Trendkoll” under torsdagen.

Som den viktigaste konsumenttrenden att förhålla sig till just nu pekar 38 procent av medlemsföretagen ut EMV, alltså dagligvarukedjornas egna produktalternativ. Det är ett rejält uppryck från fjolåret, då EMV hamnade på sjätte plats med bara 6 procent.
– När jakten på lågpris ökar är det inte konstigt att EMV får ett uppsving. Det förstärks också av att butikskedjorna i än högre grad lyfter fram sina EMV-sortiment i kampanjer och fysiskt i butik.

Hela 90 procent av medlemsföretagen uppger att de upplevde en tuffare konkurrens från EMV under 2022, och mycket talar för att EMV kommer ta ännu mer plats i butikshyllorna framöver.
– Tyvärr sker detta på bekostnad av de svenska livsmedelsproducenternas egna varumärken och risken är stor att utbudet och variationen i butikerna minskar rejält, säger Carl Eckerdal.

På plats nummer två i årets ranking noteras övriga lågprisalternativ, utöver EMV; en tredjedel av företagen uppgav detta som en viktig produktionspåverkande trend.
– Det är fullt förståeligt att jakten på lågpris är det viktigaste för konsumenterna just nu. Tyvärr är det här väldigt olyckligt för svenska livsmedelsproducenter. Det är dyrt att producera mat och dryck i Sverige och det är få producenter som har råd att ha lågprisalternativ i sitt utbud.
Jakten på lågpris lämnar mindre utrymme för förädling med svenska råvaror och med svenska arbetskraftskostnader. Faktum är att endast en av tio produkter som produceras i Sverige räknas som lågpris. Cirka 43 procent av de svenska volymerna tillhör i stället premiumsegmentet och 48 procent räknas som mellanprissegment.

Carl Eckerdal spår att kostnadsökningarna kommer att hålla i sig ett tag och att konsumenterna får räkna med fortsatta prishöjningar. Som situationen såg ut vid slutet av 2022 var hälften av medlemsföretagen långt ifrån kostnadsökningstäckning, det vill säga när marginalen på sista sålda produkten är tillbaka på nivåer från inledningen av året. Endast ett av tio företag hade vid slutet av året uppnått full kostnadsökningstäckning på sista sålda varan.
– Jag har därför svårt att se hur företagen kan genomföra prislättnader i närtid, snarare pekar alla avgörande faktorer mot ett behov av fortsatta prishöjningar framöver. Det innebär att många av våra medlemmar nu står inför ett val mellan två dåliga ting: Antingen höjer man priset och tappar i volym eller så behåller man samma pris och tappar i marginal, säger Carl Eckerdal och tillägger:
– Det finns inga vinnare i den här ekvationen, i alla fall inte i det hårt pressade producentledet.