Stolt svegan på spaning efter den ost som flytt

Var är de blågula nudlarna, gjorda på svenskt spannmål och svenska ägg? Och varför exporteras småländsk färskost till Finland samtidigt som den inte finns att köpa i svenska matbutiker? Jenny Asplund, konsult på Macklean, skriver i en krönika i Livsmedel i fokus att det är hög tid att låta den inhemska livsmedelsproduktionen få ta större plats på matbordet.

Strax innan jul yttrade jag en fundering för gänget bakom Från Sverige-märket. Jag undrade hur det kunde komma sig att det inte fanns någon svenskproducerad färskost. Jag är nämligen en stor anhängare av rostade bagels med en rejäl klick färskost, och saknade en svensk sådan. Vi kom fram till att marknaden redan domineras av stora etablerade varumärken, och att detta troligen utgör ett betydande hinder i att etablera en svensk färskostfabrik. Synd såklart, men en rimlig orsak tänkte jag.
När jag senare under julledigheten var “hem-hemma” i Finland kunde jag dock till min förvåning se på baksidan av Pirkkas (K-kedjans, motsvarande Ica:s EMV) färskost att tillverkningslandet för denna var Sverige! Lite efterforskning visade sedan att denna laktosfria färskost tillverkas av Frödinge Mejeri i Småland men att de exporterar sin färskostproduktion till Finland. Många av oss konsumenter har visat en tydlig vilja att köpa mer svenskt de senaste åren, vilket är väldigt glädjande, men det finns fortfarande mer att göra i både kyldisken och butikshyllan.

En annan produktkategori som jag verkligen skulle bli glad av att se svenskproducerade alternativ inom är nudlar – både snabbnudlar och lyxvarianter. Sverige har en försörjningsförmåga på spannmål som gott och väl skulle räcka till att även tillverka nudlar. Även andra ingredienser som kan behövas, som ägg och rapsolja, finns som svenskproducerade. Visst vore det en fröjd att äta en helsvensk ramen – sett till ingredienslistan vill säga. I Food & Friends senaste trendrapport 2023 The Great Restart förutspås också just olika varianter av nudlar att ta över efter hamburgare och pizza. En enkel, billig och mättande rätt som helt enkelt fyller i alla boxar.

Och dessa produkter behöver heller inte ta alltför lång tid på sig för att komma in på marknaden. Ta bara havredrycken. När jag i mina tidiga tjugoår jobbade på kafé var i princip det enda växtbaserade alternativ som fanns den fruktade sojadrycken. Några år tidigare, i september 2005 skrev Svenska Dagbladet om var i Stockholm man kunde beställa den bästa sojalatten, och även från amerikanska serier fick man höra talas om Soy Latte. Men för en barista var det en ren och skär mardröm: Varm sojamjölk i kaffe innebar alltid att drycken skar sig.
Även om detta inte är för alltför många år sedan, har havredrycken tågat in och tagit över som det främsta växtbaserade alternativet på en mycket kort tid. De baristavarianter som finns i dag är mycket kompatibla med kaffe, och är till på köpet i allt större utsträckning svenskproducerade.

Att vi som mer än gärna kallar oss svenskitarianer eller sveganer och som gör allt vad vi kan för att äta inhemskt producerad mat ibland får sätta vår ideologi på paus för att kunna dricka vårt morgonkaffe är en sak. Men vissa livsmedel finns det faktiskt förutsättningar för att kunna producera i Sverige. Låt oss försöka få hem dessa produkter!

/Jenny Asplund, konsult på Macklean

Dela

Fler nyheter i Människor och Trend och Värdekedjan

Hon ska öka konsumtionen av fullkorn: “Tid, tålamod och starkt engagemang”

Maria Alexandersson är projektledare för Fullkornsfrämjandet. Uppdrag? Att få fler svenskar att få upp ögonen för vikten av att äta fullkorn.
– När man väl förstår är det egentligen ganska enkelt, säger hon till Livsmedel i fokus.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.