Smittskyddschefen: ”Ju större anläggning desto större konsekvenser”

I början av januari upptäcktes salmonella i ett av stallarna hos Sveriges största äggproducent, något som Livsmedel i fokus tidigare har skrivit om.
Enligt Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, är salmonellautbrottet hos CA Cedergren dock inte unikt.
– Vi har haft fem utbrott av salmonella på värphönsbesättningar under de senaste två åren. Skillnaden är att detta är en väldigt stor anläggning och att det därmed får stora konsekvenser, säger hon till Livsmedel i fokus.

Vid tidigare utbrott har man ytterst sällan behövt göra något återtag av ägg från butik, så som Livsmedelsverket beslutat om den här gången.

I måndags gjordes en förnyad provtagning i samtliga stallar, med negativt resultat.
Dessutom har Jordbruksverket tagit prover på fodret, även detta med negativt resultat.
– Det är väldigt sällan som man med säkerhet kan fastslå vad som är smittkällan. Salmonella finns i vår miljö, hos vilda fåglar, vildsvin och andra vilda djur. Smittan kan även komma från en smittad människa. Därför undersöker vi förutsättningslöst och tittar exempelvis på när hönsen sattes in och hur rutinerna ser ut, säger Katharina Gielen.

De 165 000 höns som fanns i stallet ska nu alla gå till destruktion, hönsen i den ena avdelningen avlivades i måndags och hönsen i den andra under torsdagen.
Nu ska stallet tömmas på allt innehåll och saneras. Tidigast i april kan produktionen vara i full gång igen.

För alla de åtgärder som Jordbruksverket beslutar om betalas det ut en viss ersättning för till producenten, det gäller djurvärde, äggvärde, produktionsbortfall och kostnader för sanering.

– Men det blir ändå en kostsam historia. Och framför allt är det påfrestande rent mentalt för den djurägare som drabbas. Det är alltid ett hårt slag att behöva avliva djur, inte minst som djuren själva sällan blir sjuka av salmonella utan är kliniskt friska. Vi erbjuder därför alltid stöd, stöttning och samtal till de gårdar som drabbas, och det gör även de aktuella branschorganisationerna, säger Katharina Gielen.

Vad händer med alla ägg som återkallats?
– Jag vet inte exakt hur butikerna gör, om de kasseras på plats eller skickas vidare centralt. Men av de ägg som fortfarande finns kvar på gården kommer en andel att gå till värmebehandling och på så vis ändå kunna komma till användning, salmonellabakterien dör vid upphettning till 70 grader. Men det handlar om kostnader och logistik och vi har inte landat i något beslut än. Vi är inte vana vid att hantera sådana här mängder med ägg från smittade djur.

Enligt Katharina Gielen belyser denna senaste händelse vikten av ett välfungerande smittskydd.
– När fågelinfluensan härjade som värst för två år sedan tvingades vi avliva mängder av bland annat värphöns på flera gårdar. I efterhand räknade vi ut att det handlade om 420 miljoner ägg som aldrig blev lagda. Det om något visar vilka värden som står på spel.

Hon förklarar att smittskydd är något man måste man leva med varje dag och varje sekund, det får aldrig gå slentrian i det och det får aldrig fallera.
– Man kan exempelvis inte missa att tvätta händerna eller glömma att byta skor – smittskyddet är extremt sårbart, säger hon – men betonar att ingen ännu vet om något har fallerat i det aktuella fallet.

Vore det inte mer smittsäkert med mindre stallar?
– Frågan är mer komplex än så, säger Katharina Gielen och berättar att Jordbruksverket fick ett regeringsuppdrag 2021, i samband med coronapandemin, för att granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa.
– Där tittade vi bland annat på frågan om stora besättningar och smittrisker. Slutsatsen blev att i nuläget finns inte vetenskap och beprövad erfarenhet som ger underlag att införa generella regler om hur många djur som får hållas i en besättning utifrån smittskyddssynpunkt.