Skammen som följer med vissa livsmedel är typisk svensk

Det är inte enkelt för den svenske konsumenten. I kölvattnet av att vi ska äta mindre kött har halloumiost blivit ett alternativ. Svenskarna har valt den cypriotiska osten i stället för biffen på grillen eller som fyllning i hamburgerbrödet. Sverige är ett av de länder i Europa, som efter Cypern köper mest halloumi.

Men sommaren 2019 ställdes även den halloumin skampålen. Då sammanföll grillsäsongen med rapporteringen om Cyperns höga antibiotikaanvändning inom djurhållningen. ”Halloumiskammen” bredde ut sig och försäljningen av halloumiliknande ost tillverkad av små svenska gårdsmejerier sköt i höjden.

Kristofer Hansson är etnolog och universitetslektor i socialt arbete vid Lunds universitet. Han studerade halloumiskammen i samband med ett forskningsprojekt om antibiotikaresistens.

– Snarare än att bygga sitt val i mataffären på rationella fakta, ska individen nu också förhålla sig till sina val mer känslomässigt. Detta är en utveckling som inte bara gäller mataffären, utan också vid semesterresor eller vid inköp av kläder. Begrepp som flygskam, klädskam och halloumiskam kan sägas belysa denna individualisering av komplexa problem, säger Kristofer Hansson.

Kristofer Hansson, etnolog och universitetslektor i socialt arbete.

Redan innan halloumiskammen gjorde entré debatterades flygskam brett i Sverige. Under pandemin har just flygskammen blivit ett mindre problem. Men både flygskam och halloumiskam riktar sig mot den enskilda individens valfrihet som konsument. Samtidigt har det lätt att skämta om just halloumiskam, menar Kristofer Hansson.

– Det är som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skämta bort den med ”jag har halloumiskam ikväll” samtidigt som de lägger en halloumiost från Cypern på grillen.