Så påverkar Brexit svenska livsmedelsföretag

Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien den Europeiska unionen. Under resten av 2020 gällde övergångsregler och EU:s regelverk fortsatte i stort sett att gälla fram till årsskiftet. Men från och med den 1 januari 2021 upphörde dessa och Storbritannien är inte längre en del av EU:s regelverk. Ett nytt handels- och samarbetsavtal har trätt i kraft.

– De båda parterna lyckades förhandla fram ett frihandelsavtal i ”sista minuten”. Trots avtalet skiljer sig handeln kraftigt från när Storbritannien var med i EU. Avtalet i sig innebär tullfritt för varor som uppfyller reglerna, förklarar Gustaf Bergström, chef Business Sweden UK, placerad i London.

Gustaf Bergström, chef Business Sweden UK, placerad i London

Dessa kan, enligt Axel Granath, tf ansvarig för export- och handelsfrågor på Livsmedelsföretagen, bli brännande när det gäller sammansatta produkter vars primära ingrediens inte är EU-tillverkad. Hur bedömer man till exempel en korv som är tillverkad i Argentina, men kryddad i Sverige?

I grova drag ska en produkt ha genomgått en betydande sista bearbetning i Sverige för att få svensk ursprungsbeteckning. Det kan till exempel innebära att en stor del av varans pris har tillförts i Sverige.

– Frihandelsavtalets krav på den enskilda varans ”ekonomiska ursprung”, vilka måste vara uppfyllda för att den ska omfattas av tullfrihet i handeln mellan EU och UK är en fråga som vi följer och utreder. För varor som inte uppfyller ursprungsreglerna kommer alltså tullar att tillämpas. Det är därför av stor vikt att vi följer utvecklingen och säkerställer att reglerna tillämpas rättvist och i minsta möjliga utsträckning hämmar handel mellan Sverige och UK, säger Axel Granath.

Axel Granath, tf ansvarig för export- och handelsfrågor på Livsmedelsföretagen

Kan du säga något generellt om hur svenska livsmedelsföretag på kort sikt påverkas av Brexit?

– Till en början kan nya anpassningar och kontroller av varor leda till förseningar och långsammare varuflöden. Det kommer att ta tid för företagen att anpassa sig och lära sig de nya processerna och det kan också innebära fördröjningar och ökande kostnader för logistikföretagens transporter. Eventuella fördröjningar innebär såklart risker för företag inom livsmedelsbranschen, vilket har lett till att vissa företag tills vidare valt att pausa sina leveranser på färska varor för att undvika att fastna i tullarna, säger Gustaf Bergström.

Finns det produkttyper som omfattas av särskilda regler?

– Alla bolag bör göra en översyn av sin verksamhet för att vara säkra på att de följer de nya riktlinjer som gäller för handel med Storbritannien. Vissa produkter har speciella regler som kan behöva ytterligare behov av certifikat, svarar Gustaf Bergström.

Vissa företag måste till exempel känna till sanitära och fytosanitära krav.

– Detta gäller till exempel djur och animaliska produkter, växter och växtprodukter, samt högriskmat. De nya kraven kan inkludera behov av nya exporthälsointyg beroende på produkten.

Svenska företag som inte tidigare har handlat med länder utanför EU måste nu skaffa sig ett Eori-nummer. Det är ett unikt registreringsnummer som används vid handel med länder utanför EU. Numret får man ansöka om hos Tullverket.

– För att kunna använda frihandelsavtalet för sändningar över 6 000 euro måste företaget dessutom ansöka om att bli registrerad som exportör hos Tullverket, poängterar Gustaf Bergström.

Hur är tongångarna i dag hos de svenska livsmedelsföretagen som handlar med UK?

– Överlag stod svensk livsmedelsindustri väl rustad för utträdet. Företagen har visat stor följsamhet och anpassningsförmåga i sin förberedelser, utifrån utträdesförhandlingarnas utveckling, säger Axel Granath och fortsätter:

– Än så länge har vi inte fått alla bedömningar helt klara. Varför det är mer oro och osäkerhet över potentiella hinder än faktiska problem som uppkommit för företagen. Detta är dock något vi följer noggrant för att snabbt kunna agera på de problem som eventuellt uppkommer.

Business Sweden hjälper svenska företag öka sin globala försäljning och internationella företag investera och expandera i Sverige. Verksamheten finns på över 40 marknader runt om i världen och agerar globala affärsutvecklare med ett unikt mandat genom att vara ägda till hälften av svenska staten och till hälften av det svenska näringslivet.

Livsmedelsföretagen är en arbetsgivar- och branschorganisation som verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga. Det är en ideell förening med cirka 800 medlemsföretag som sysselsätter närmare 50 000 personer, omsätter 195 miljarder kr/år och tillsammans utgör Sveriges tredje största industrigren.