Växtbaserat eller kött: ”Allt handlar om balans”

I nya Nordiska näringsrekommendationerna, NNR, rekommenderas ett maximalt intag på 350 gram kött per person och vecka, för både hälsans och klimatets skull. Det är en minskning med 43 procent jämfört med de 530 gram vi snittar på i dag.
Men hur ska ett sådant skifte från rött till mer grönt se ut i praktiken, med tanke på alla fördelar som kött har rent näringsmässigt?
Medan de växtbaserade har problem när det gäller exempelvis bristande biotillgänglighet av järn och andra mineraler.
– Tåget är redan i rullning. Det kommer att vara en helt annan balans mellan kött och växtbaserat om 25 år, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition, vice rektor och ansvarig för satsningen på mat och hälsa vid Örebro universitet.
Han tycker inte heller att man ska förminska problemet till att det bara handlar om hur mycket kött man äter. Mat och hälsa är så mycket mer än så, det handlar om livsstil.
Han får medhåll från Susanne Bryngelsson, projektledare på forskningsinstitutet RISE enheten hållbar konsumtion och produktion:
– Man behöver vara medveten och sikta på balans. Det är variationen som ger både hälsa och ohälsa. Det finns utrymme för rött kött, men inte obegränsat. Jag brukar säga att man kan äta allt men inte alltid, säger hon.
Per Frank, nutritionschef på Nestlé Norden och ordförande i Växtbaserat Sverige, tror att köttanaloger kommer att utvecklas enormt, inte minst vad gäller 3D-printade varianter.
– Nya NNR visar tydligt att vi behöver ha ett visst skifte. Men då måste det växtbaserat utvecklas, inte minst vad gäller tillgängligheten av produkter till en bättre prisnivå. Det är nog det bästa vi kan göra för folkhälsan när det gäller forskning och utveckling, säger han.
Hur bra kan då de växtbaserade köttanalogerna bli i framtiden?
– De kan bli hur bra som helst. Det innebär att de inte bara efterliknar kött utan att de kan göras till något betydligt bättre, säger Susanne Bryngelsson och menar att det kan gälla allt från fiber och probiotika – allt det som vi vill öka intaget av.
– I en biff är det svårare men i ett växtbaserat alternativ finns fortfarande alla möjligheter.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns näringsmässiga styrkor och svagheter för både rött kött och växtbaserade köttsubstitut. Men framför allt finns det en utvecklingspotential för bägge alternativen.
För även rött kött kan göras mer hälsosamt, genom att förändra fettsammansättningen med hjälp av ett annat typ av foder. Liksom att använda sig av skonsamma tillagningsmetoder där man undviker fritering och hårdstekning.
Och när det gäller charkprodukter kan man använda mindre salt och arbete för att få ned fetthalten.
Dessutom och inte minst viktigt: hälsoeffekterna av växtbaserade köttsubstitut behöver studeras närmare.