Så får industrin fart på tillväxten

Fjorton organisationer som företräder svensk industri överlämnar i dag en reformagenda, ”Så får industrin fart på tillväxten”, till näringsminister Ibrahim Baylan. Den pekar på tolv centrala områden som bör vara en del av en sammanhållen industripolitik för att Sverige i framtiden ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder.

Livsmedel i fokus bad Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, att kommentera agendan;

Vilka av de tolv punkterna är särskilt viktiga för livsmedelsbranschen?

– I grunden är alla dessa frågor viktiga för svensk livsmedelsindustri, det vill jag understryka. Men om jag ska lyfta några särskilt viktiga områden är det behovet av fortsatt global frihandel och en öppen inre marknad inom EU, kraftiga satsningar på forskning och utveckling samt att vi måste stärka industrins kompetensförsörjning. Och, som vi påpekat i en debattartikel nyligen, att vi måste säkra industrins elförsörjning – något som egentligen borde vara en hygienfaktor.

Varför är dessa extra viktiga?

– Över en tredjedel av svensk livsmedelsproduktion går vanligen på export och stora delar av livsmedelsindustrins insatsvaror når oss från andra länder. Så, är det något vi sett i krisen är det hur extremt hårt det slår när de globala handelskedjorna rubbas.

Forskning och utveckling är absolut nödvändigt för den svenska livsmedelsindustrins tillväxt. Framtidens livsmedel är mer hållbara, hälsosamma och välsmakande. Vi har alla möjligheter att ta på oss ledartröjan och utveckla dem i Sverige eftersom vi är ett innovativt land som ligger i framkant när det gäller hållbarhetsarbete, men då måste vi våga satsa.

Kompetensförsörjning går till stor del in i frågan om forskning och utveckling. Vi behöver duktiga ingenjörer och utvecklare för att ta fram morgondagens innovativa livsmedel. Men, vi behöver även bagare, slaktare och processoperatörer av högsta klass. Annars har vi ingen som bokstavligen skapar våra innovativa produkter och i sådana fall spelar det ingen roll hur mycket vi forskar.

Ligger Sverige efter övriga Europa inom något eller några av de områden som du nämner?

– Vi har absolut hamnat efter vad gäller livsmedelsforskning och -innovation. Där ligger vi på plats 14 i internationella mätningar, medan vi ligger i topp inom andra industrifält som stål, skog och fordonsindustri. Något som är märkligt i och med att livsmedel faktiskt är Sveriges tredje största industri. Då borde vi som land verkligen ha satsat på den, kan jag tycka. Men, bättre sent än aldrig!

Kan du se orsaken till varför vi har hamnat på efterkälken?

– Vi har inte satsat tillräckligt. Det är så enkelt. När andra länder genomfört större satsningar från stat och livsmedelskedja har vi inte haft någon gemensam innovationsstrategi. Men, det arbetar vi nu extremt fokuserat för att ändra på. Bland annat genom Sweden Food Arena som samlar hela livsmedelskedjan och arbetar nära det offentliga för en ökad och industrianpassad livsmedelsforskning.

De förslag som överlämnas till näringsminister Ibrahim Baylan är:

1. Effektivisera miljötillståndsprocessen. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Istället står nu oförutsägbara tillståndsprocesser i vägen för såväl industrins utveckling som ökad hållbarhet. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.
2. Minska regelbördan. Näringslivets regelbörda hämmar Sveriges konkurrenskraft. Företagens kostnader för att efterleva regelverk i Sverige är hög.
3. Möjliggör klimatomställningen. Industrin är avgörande för att klara såväl Sveriges som EU:s klimatmål. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.
4. Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras.
5. Säkra framtidens elförsörjning. Energipolitiken präglas av halvmesyrer och en oförmåga till reformer som gör skillnad för industrin. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet.
6. Underhåll och investera i transportinfrastrukturen. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät. Det är också dags att ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.
7. Ta täten i digitaliseringen. Sverige ska fortsatta tillhöra de ledande länderna inom digitalisering. Därför krävs det ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering.
8. Stärk industrins kompetensförsörjning. Svensk industris framgångar bygger på förmågan att attrahera och anställa kvalificerade medarbetare. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre för att åstadkomma detta.
9. Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom EU.
10. Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.
11. Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.
12. Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från EU:s grundläggande principer gjorts. EU:s fria rörlighet behöver återställas.