Här är de nya siffrorna för matsvinnet: ”Fler behöver göra mer”

Naturvårdsverkets senaste statistik, som presenterades 18 mars, visar att det i Sverige slängdes 117 kilo fast livsmedelsavfall per person under 2022. Det är en minskning med 3 procent mellan 2020 och 2022 men takten behöver öka.
– Livsmedelsavfallet ska minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025, hittills har vi sett en minskning på bara tre procent. Det går för långsamt och nu behöver fler göra mer om vi ska nå etappmålet säger Christina Anderzén, handläggare på Miljögifts- och avfallsanalysenheten på Naturvårdsverket.
Livsmedelsavfallet uppstår i alla led i livsmedelskedjan. Hushållen står för 48 procent av det totala livsmedelsavfallet i Sverige, därefter kommer livsmedelsindustrin som står för 25 procent. Detta är nästan sex gånger mer jämfört mot vad som beräknats tidigare år men beror inte på ökat matsvinn utan en förändrad och EU-gemensam beräkningsmodell.
År 2020 beräknades livsmedelsavfallet inom livsmedelsindustrin till fem kilo per person och år. Med den nya beräkningsmodellen ligger det i stället på 29 kilo, vilket är nära genomsnittet inom EU (28 kilo per person och år 2021).
Christina Anderzén förklarar att det tidigare har varit öppet för egna tolkningar av vad som ska räknas som livsmedel och inte. Nu ska både ätliga och oätliga delar ingå i beräkningen och det är våtvikten som mäts. Dessutom har man mätt hur mängden uppkommet livsmedelsavfall fördelas mellan olika delbranscher, som till exempel kvarnar och bagerier samt kött- och charkbranschen.
– Till nästa mätning ska vi även försöka särskilja färdiga produkter bland det som blir avfall. Jag är övertygad om att fler restflöden från industrin kan bli mat och även djurfoder i stället för att bli biogas och etanol.

Att svinnet inom förädlingsledet tidigare legat relativt lågt är något som branschen varit väl medveten om att det inte riktigt stämt.
– Tidigare har det handlat om självuppskattning med hjälp av stickprov som har räknats upp, nu har man mätt mer på riktigt och med hjälp av fler parametrar som vägts in, vilket gör att det blir ett mer rättvisande värde, säger Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig och näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Inför presentationen av de nya siffrorna från Naturvårdsverket arrangerade branschorganisationen ett seminarium kring hur livsmedelsindustrin kan minska sitt matavfall. Axfoundation var en av de aktörer som medverkade för att tala om möjligheter att hitta lönsamhet i restströmmar.
– Det finns en stor nyfikenhet och vilja till att diskutera de här frågorna och ta del av ny kunskap. Det finns även mycket att lära av varandra, säger Sara Sundquist.
Enligt henne har de allra flesta livsmedelsföretag ett siffersatt mål för att minska sitt matsvinn. En hel del av dem har även skrivit på Livsmedelsföretagens Hållbarhetsmanifest, med målet att halvera sitt matsvinn till år 2030 (med 2019 som basår) samt bidra till minskat matsvinn i både tidigare och senare led.
– Att mäta är första steget, det gör det lättare att visualisera och se vilka resurser som finns – om man inte mäter har man ingen aning.
Steg två är att sätta upp tydliga mål och därefter knyta målen till en aktivitetsplan.
– Jag brukar säga att jag skulle vilja se en motsvarighet till HACCP för matsvinn. För det här är inget som går av sig själv, man måste lägga tid och resurser. Det är precis som att jobba med energieffektivisering, man behöver ta fram en handlingsplan och sedan se till att göra jobbet, säger Sara Sundquist.

FAKTA/Så här fördelas livsmedelsavfallet i olika led
Hushåll: 48%
Livsmedelsindustri: 25%
Primärproduktion: 7%
Restauranger: 9%
Offentliga storkök 3%
Dagligvaruhandel: 7%
Grossister och e-handel: 1%