Nya siffror förvånar: Pastan är inte svensk

Under förra året köpte Sveriges kommuner pastaprodukter för 117 miljoner kronor. Men bara åtta procent av den pasta som köps till skolor och äldreboende har svenskt ursprung.
Det visar uppgifter från SILO-databasen, som efter den senaste uppdateringen nu innehåller statistik över livsmedelsinköp från 272 av Sveriges 290 kommuner, till ett totalt inköpsvärde på 8,1 miljarder kronor.
– Det finns mycket intressant att grotta ned sig i SILO-databasen. Det är en riktigt ögonöppnare för alla led i kedjan, säger Eva Sundberg, sakkunnig på Jordbruksverket och projektledare för MATtanken.
Att bara 8 procent av pastaprodukterna hade svenskt ursprung kan ha flera orsaker, till exempel prisskillnad och att svenska alternativ inte lever upp till kökens krav på exempelvis egenskaper för varmhållning.
Enligt Christina Gezelius, informationschef på Martin & Servera, råder det även en viss förvirring kring vad som är svenskt och inte svenskt.
– När tillverkning görs i Sverige anges produkten som svensk i artikeldatabaserna men kan vara gjord på råvara från ett annat land, vanligtvis durumvete från Italien. Ibland kan det vara svårt att förstå skillnaden, säger hon och tillägger att just ”ursprung Italien” ofta betraktas som en kvalitetsstämpel när det gäller just pasta.
För att försäkra sig om att även råvaran är svensk kan offentliga kunder ställa krav på Från Sverige-märkning.
– På Martin & Servera skulle vi gärna se att andelen pasta med svenskt ursprung ökade i offentliga kök, säger Christina Gezelius.
I Bollebygds kommun väckte den låga siffran över andelen svensk pasta som SILO-databasen visar en del frågor:
– Vi har haft förhoppningen att vi köper in en hög andel svensk pasta, men vi har tittat på tillverkningsland och det behöver ju inte vara samma som ursprungsland, säger Therese Lindh, enhetschef för måltidsverksamheten, till MATtanken.
Det är kockarna i respektive kök som beställer varor och de har uppmuntrats att köpa svensktillverkad pasta. Den pastan innehåller i många fall både svenskodlat spannmål och spannmål med annat ursprung.
– Vi har blivit uppmärksammade på detta, tack vare SILO-statistiken. Detta får oss att reflektera över hur vi ska tänka i framtiden och vilka krav vi ska ställa på våra leverantörer med tanke på ursprungsmärkning, säger Therese Lindh.