Nya kostråd – så här tycker branschen om förslaget

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, var en av dem som deltog i hearingen hos Livsmedelsverket i går onsdag. Och hon konstaterar att förslaget på uppdaterade kostråd inte skiljer sig särskilt mycket från nuvarande råden.
– Nu väntar ett digert arbete att tillsamman med våra medlemsföretag ge synpunkter på hanteringsrapporten ”Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen”, en över 200 sidor intressant beskrivning av råden och hur de tagits fram. Allt för att de slutliga råden ska bli så bra som möjligt, säger hon.

Arla Sveriges hälso- och nutritionsexpert Elin Boll, betonar att vetenskapligt baserade kostråd är viktiga för alla livsmedelsföretag.
– De leder och guidar oss inom till exempel produktutveckling, strategi och kommunikation. Kostråden är viktiga även för konsumenter, men kanske framför allt för måltidsplaneringen i offentliga kök, säger hon.
Hon tycker att det är bra att man inkluderar och vägleder utifrån ett bredare hållbarhetsperspektiv, även om grunden måste vara inom vetenskaplig nutritionsforskning.

– Vi kommer att följa den fortsatta processen i nära dialog med våra intresseorganisationer. Det är viktig att myndigheter och branschen nu arbetar nära tillsammans för att skapa en bred förståelse för kostråden, säger Elin Boll.

Även Karin Jonsson, hållbarhetschef för Pauligs produktportfölj, välkomnar förslaget, som hon tycker är väl förankrat i det vetenskapliga läget vad gäller en hälsosam kosthållning.

– Med vår till största delen växtbaserade produktportfölj och vårt ambitiösa mål inom hälsa känner vi oss väl rustade för det gemensamma branschöverskridande arbete som krävs för att hjälpa befolkningen närmare rekommendationerna, säger hon.

Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet, tycker att det var en bra hearing som gav nya perspektiv, kändes verklighetsbaserad och väl grundad i vetenskapen.
– Man hade verkligen vägt in alla relevanta faktorer: hälsa, miljö, beredskap, handelspolitik, och betonade att det inte finns något motsatsförhållande mellan bättre hälsa och ökad svensk livsmedelsproduktion, säger hon.
Hon tycker att det är positivt att man inte tagit med begreppet ”ultraprocessat” men hänvisning till att NOVA-klassificeringen är missvisande.

– Jag skulle dock önska att man gjorde det ännu tydligare att den inte är vetenskaplig och att det i stället handlar om innehållet i maten.
Maria Sitell fastnade särskilt för en skrivning att om vår livsmedelskonsumtion i snitt blir 20 procent mer lik de nya kostråden skulle nästan 5 000 dödsfall i kranskärlssjukdom, stroke, cancer eller typ 2-diabetes kunna förhindras varje år.
– Det är ju helt fantastiska siffror, som visar vilken kraft det finns i att äta hälsosamt.

Lars Appelqvist, vd för Scan Sverige, tycker att det är bra att Livsmedelsverket understryker vikten av att välja svenskt kött, då det har så många fördelar:
– Dels är kött ett av de mest näringstäta livsmedel som finns, dels bidrar svenskt kött till mer än näringsrik mat. Naturliga kretslopp och biologisk mångfald, en resursklok djuruppfödning med lägre klimatavtryck och ett stärkt svenskt lantbruk är några exempel, säger han.

– Positivt är också att man tittat på hur råden, utöver att stärka folkhälsan, kan bidra till svensk försörjningsförmåga. Här önskar vi dock att man tar större hänsyn till de unika fördelar och särskilt goda förutsättningar som finns med svensk animalieproduktion gällande både miljö och försörjningstrygghet.

Ulrika Norvell, hållbarhetsansvarig på Kött & Charkföretagen, tycker att det är positivt att Livsmedelsverket lyfter fram att chark är ett resurseffektivt sätt att ta vara på hela djuret. Likaså att svenskt eller miljömärkta produkter lyfts fram som ett bra miljöval.
– Vi ser dock risker med att den lägre mängdrekommendationen av kött och chark kan innebära målkonflikter med målen om en ökad svensk animalieproduktion och en stärkt svensk livsmedelsberedskap. Vi kommer nu att sätta oss in i detaljerna kring de föreslagna råden och delge våra synpunkter till livsmedelsverket i den remissrunda som nu startar, säger hon.

Linda Frithiof, verksamhetsansvarig på Sjömatsfrämjandet, beklagar att Livsmedelsverket valt att inte se över kostråden för fisk och skaldjur i förslaget till nya kostrekommendationer. Detta på grund av att man väntar in EFSA:s rapport om fisk- och nyttovärdering, som blir klar först 2026.
– Kostråden för sjömat blir därför oförändrade, trots att man fått i uppdrag av regeringen att ta med aspekter som svensk livsmedelsförsörjning och beredskap, säger hon.

Sara Paulsson, kommunikationschef på Orkla, tycker att det är synd att debatten kring kostråd ofta handlar om vad man inte ska äta.
– Det som är speciellt positivt med förslaget till de nya kostråden är att Livsmedelsverket lyfter vad vi ska äta, det vill säga baljväxter och mer frukt och grönt. Det går helt i linje med forskningen och hur vi som livsmedelsinspiratörer redan jobbar, säger hon och exemplifierar med den hybridbulle av grönsaker, kikärtor och nötkött som lanseras under varumärket Felix i nästa vecka.

– Vi behöver hjälpa våra konsumenter på resan och göra det enkelt och riktigt gott för dem att ta ett steg i taget. Här försöker vi inspirera svenskar att äta mer baljväxter och grönt – inte i första hand att äta mindre kött, även om det är en viktig bonuseffekt.

Kostchefen Marianne Backrud-Hagberg, ordförande för Kost & Näring, välkomnar också förslaget.
– Att Livsmedelsverket väljer att även ta med faktorer som berör miljö och svensk livsmedelsproduktion är positivt. Livsmedel som är bra för miljön är oftast bra för hälsan också, säger hon.