Nya kostråd: Mindre kött och mer grönt

De svenska kostråden har sett likadana ut i nästan tio år men nu har ett förslag på hur de nya, uppdaterade kostråden ska se ut presenterats under en hearing hos Livsmedelsverket i onsdags. Här betonades att det vi äter har stor betydelse för hälsan och att kostråden handlar om hur man kan äta på ett sätt som minskar risken för matrelaterad ohälsa.
– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.
Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
– Vi utgår från hälsa men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen.
Råden föreslås därför kompletteras med information om hur man kan göra miljösmarta val genom att till exempel välja svenskt kött från djur som betar naturbetesmarker och därmed bidrar till ett öppet landskap och biologisk mångfald.

Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket

Ett av de på förhand mest omdebatterade budskapen i de nya kostråden är att vi bör äta mindre rött kött från nöt, gris, får och vilt av hälsoskäl. Rekommendationen sänks till 350 gram i veckan, från tidigare 500 gram. Bara en liten del bör vara charkprodukter som skinka, salami och korv.
– Det finns starkt vetenskapligt stöd för en koppling mellan köttkonsumtion och cancer i tjocktarm och ändtarm, särskilt för charkprodukter, säger Åsa Brugård Konde.
I dag äter vuxna i snitt 511 gram kött i veckan. Andelen kvinnor och män som äter 350 gram eller mindre rött kött och chark per vecka är 37 respektive 15 procent. För flickor och pojkar är andelen 17 respektive 4 procent.
Enligt Livsmedelsverkets förslag bör vi i stället lägga mer växtbaserat på tallriken. Mängden grönsaker, frukt och bär bör vara minst 500 gram om dagen (precis som tidigare) men med tillägget att vi bör äta baljväxter som bönor, ärtor och linser – helst varje dag.
I arbetet med kostråden har Livsmedelsverket även haft i uppdrag av regeringen att beakta Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat i kris eller krig. Livsmedelsverkets bedömning är att de föreslagna kostråden inte kommer att ha någon omedelbar påverkan på Sveriges försörjningsförmåga. Hälsosamma matvanor i fredstid kan däremot, genom att bidra till en stärkt folkhälsa, göra att befolkningen och samhället står bättre rustat i krigstid.
Livsmedelsverkets förslag ska nu på en öppen remissrunda bland forskare, myndigheter och andra intressenter, och ska presenteras i början av 2025.

Nya råd:

• Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna.
• Ät baljväxter ofta – gärna varje dag.
• Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.

Samma råd som tidigare:

• Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.
• Ät 20-30 gram nötter om dagen. Fröer kan också ingå i kosten.
• Välj rapsolja eller andra nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
• Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ.
• Ät fisk 2-3 gånger i veckan.
• Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och sockersötade drycker.
• Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj salt med jod.
• Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.
• Välj vatten framför andra drycker.