Nya kostråd kan gynna lokalt kött: “Det är komplext”

Den 20 juni lanseras de nya nordiska näringsrekommendationerna 2023, NNR2023, i vilka man för första gången även inkluderade ett miljöperspektiv.
Kritiken kring bland annat det vetenskapliga underlaget var inte nådig, och kom inte minst från Jordbruksverket och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Det är bakgrunden till att regeringen beslutat att ge Livsmedelsverket ett tilläggsuppdrag i arbetet med att uppdatera de svenska kostråden (vilka till stor del bygger på NNR) ”med hänsyn till de nationella förutsättningarna”.
Livsmedelsverket ska särskilt beakta hur kostråden – utöver att stärka folkhälsan – kan bidra till försörjningsförmåga i händelse av kris, fördelarna med animalieproduktion samt vilka livsmedel vi har goda naturgivna förutsättningar att producera i Sverige. I uppdraget ingår även att analysera de miljömässiga hållbarhetsaspekterna som har integrerats i NNR, möjliga konsekvenser samt komplexiteten som finns mellan olika avvägningar.

Enligt Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström hade myndigheten inte räknat med att det skulle komma något tilläggsuppdrag.

Kommer det att försena arbetet med de svenska kostrekommendationerna?
– Vi hade ingen tidsplan så det är svårt att säga. Men vi räknar med att presentera de nya kostråden någon gång under 2024.

Vilka analyser behöver ni göra nu och hur ska det arbetet gå till?
– Det vet vi inte än men vi ska sätta oss med detta i så snart alla inblandade är tillbaka från sina semestrar. I kostråden ska vi först och främst se vad som är optimalt att äta för folkhälsan, alltså det rent näringsfysiologiska. Vi ska även beakta ett kostmönster som främjar en stärkt försörjningsförmåga och som kan bidra till en ökad svensk livsmedelsproduktion.

Går det att förena det här med folkhälsa och miljö med ökad köttproduktion?
– Det behöver inte vara någon konflikt i detta. Vad ett land producerar säger ju inget om konsumtionen. Exempelvis Danmark producerar oerhört mycket griskött men de äter ju inte allt själva utan mycket går på export. Om Sverige har goda förutsättningar att producera kött så ska vi ju så klart göra det. Däremot behöver vi fortfarande dra ned på köttkonsumtionen.

Men landsbygdsministern vill ju att den ökade köttproduktionen ”ska sätta prägel på den svenska kosthållningen”. Hur går den ekvationen ihop?
– Vi kan äta mindre kött på totalen samtidigt som vi väljer att äta mer svenskt och närproducerat kött. I dag importerar vi ungefär hälften av allt kött som vi äter.

Det har ju varit ganska hätska tongångar under våren, kring NNR. Din kommentar?
– Det är klart att jag har noterat detta och jag har faktiskt varit lite förvånad. Mycket av det som skrivits och debatterats har byggt på rykten och ofta rena felaktigheter. Det har aldrig varit en fråga om att vi ska sluta äta kött. Men ur hälsosynpunkt behöver en stor del av befolkningen dra ned på köttet, genom att äta mindre men bättre. Sedan är det vissa grupper som verkligen behöver sitt kött för att inte riskera järnbrist, såsom unga kvinnor och sköra äldre. Det här är komplext – inte svart eller vitt.

Till sist. Hur ser din egen köttkonsumtion ut?
– Jag äter kött i rimliga mängder, väljer svenskt och oftast ekologiskt.