Ny databas samlar offentliga inköp av livsmedel: “En möjlighet för producenterna”

Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets kommuner inläst i den nya SILO-databasen (SILO står för Statistisk Insamling av Livsmedelsinköp till Offentlig sektor).
Det totala varuvärdet för inköpen är 7,8 miljarder kronor och den svenska andelen livsmedel var hög inom flera områden.
– Insamlingen av kommunernas livsmedelsstatistik är en milstolpe och första steget mot att få fakta att utgå från i diskussionen över vilka livsmedel som köps för skattepengar, säger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltidsfrågor vid Jordbruksverket.

Syftet med att samla in livsmedelsstatistiken är att få kunskap och kunna följa utvecklingen över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor.  Det blir också enklare att till exempel göra olika jämförelser mellan kommuner eller län.

Andelen svenska livsmedel som upphandlas och serveras i offentlig sektor är ett område som ofta sätts under lupp. Enligt statistiken lyckas kommunerna, trots strama livsmedelsbudgetar och kraftigt ökade livsmedelspriser, hålla fast vid inköp av svenska livsmedel. Snittet ligger på en andel på 42 procent. Den kommun som toppar listan är Skövde, där drygt 62 procent av de livsmedel som köps in har svenskt ursprung.

Jämfört med den totala konsumtionen i Sverige köper kommunerna en större andel svenskt kött, fågel, ägg, mejerivaror och ost.
– Men det finns fortsatt utrymme för ökning, inte minst för livsmedel som det finns goda förutsättningar att producera i Sverige, det gäller inte minst ost och pasta, säger Eva Sundberg.
I dag är det bara åtta procent av den pasta som köps till skolor och äldreboende som har svenskt ursprung, 42 procent av den rivna osten och 65 procent av den skivade osten.

Det finns många olika sätt att göra jämförelser och hämta data ur SILO-databasen, som aktörer i alla led i livsmedelskedjan kan ha nytta av. Här går exempelvis att se vilka volymer och vilken förädlingsgrad som efterfrågas på olika råvaror, liksom vilka miljömärkningar.
– Det här innebär en enorm möjlighet för omvärldsbevakning och innovation för både primärproducenter och förädlingsindustrin. Tack vare statistiken kan man göra en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan, säger Eva Sundberg.

Veta mer?
HÄR hittar du SILO-databasen och kan börja göra dina egna sökningar!