Nu sätts den nobelprisade gensaxen i potatis

Årets Nobelpris i kemi gick till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för utveckling av CRISPR-Cas9, populärt kallat för gensaxen. Tekniken har inneburit en revolution inom gentekniken. Med den kan man göra exakta förändringar i DNA. Forskare över hela världen använder metoden och den går att tillämpa inom såväl medicinsk forskning som växtförädling.

I ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Stärkelseproducenter och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en effektiv växtförädlingsmetod utvecklats för potatis baserad på den nobelprisade gensaxen. Nu har tekniken flyttat ut från labbet.

I nystartade SolEdits AB ska gensaxen bli tillgänglig som växtförädlingsverktyg för intressenter inom potatisbranschen. Syftet är att förbättra egenskaper hos kommersiellt intressanta potatissorter.

Frågan om genmodifiering av livsmedel engagerar många och inom EU finns hårda lagar kring genetiskt modifierade organismer. Så hur står det till med genmodifiering på potatis?

– GMO är tillåtet, det gäller bara att ha tillstånd för att jobba med det, vilket vi har, säger Mariette Andersson, vd på SolEdits AB, till Livsmedel i fokus.

Gensaxen gör det möjligt att införa genetisk variation i potatis utan att ny arvsmassa tillförs.

– Metoden som vi använder liknar till stor del den mutationsförädling som har funnits sedan 1930-talet. Men vi kan göra det mycket mer specifikt – vi kan bestämma inom exakt vilket område som den här mutationen ska ske. Till skillnad från den traditionella metoden där man ”skjuter mer i blindo”, fortsätter Mariette Andersson, vd på SolEdits.

Ett inledande projekt handlar om att ta fram en potatis med specialdesignad stärkelsekvalitet. Till skillnad från den ursprungliga potatisen kommer den genmodifierade att ha en naturlig lagringsstabilitet.

Stärkelsen kommer att kunna ersätta kemisk modifierad stärkelse i livsmedelsproduktionen och konsumenten slipper E-nummer i sina livsmedel. Dessutom kan industrin minska användningen av kemikalier.