Nu lanseras nya NNR: Mer grönt och mindre kött

Tisdag 20 juni lanserar Nordiska ministerrådet de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR, vilka kommer att ligga till grund för de kostråd som tas fram i såväl Sverige som i övriga nordiska länder.
Det handlar om ett omfattande arbete, där cirka 400 forskare och experter har gått igenom det senaste forskningsläget kring mat och hälsa.
– Eftersom Livsmedelsverkets arbete grundas på vetenskap är det viktigt att vi har koll på den mest aktuella forskningen. Men det är svårt för ett litet land som Sverige att på egen hand göra det omfattande arbete som krävs. Därför är det effektivt att de nordiska länderna arbetar tillsammans, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
NNR innehåller rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver och om olika livsmedelsgrupper. Men på uppdrag av Nordiska ministerrådet har NNR denna gång även vägt in miljöaspekter, det vill säga att livsmedelskonsumtionen inte ska påverka miljö och klimat i onödan.
– En viktig slutsats är att det som är bra att äta för hälsan på det stora hela också är bra för miljön och klimatet, det vill säga att äta grönare och mindre kött. Det liknar väldigt mycket de kostråd vi redan har i Sverige, säger Åsa Brugård Konde.
I höst startar Livsmedelsverket arbetet med att uppdatera kostråden med utgångspunkt från NNR. I det arbetet bedöms också specifika förhållanden i Sverige, bland annat hur svenskarna äter i dag, mattraditioner, hur ohälsan kopplad till mat ser ut och hur maten produceras.
Under hela våren har nya NNR debatterats flitigt av såväl LRF och LRF Mjölk som animalieproducenter och branschorganisationer, något som Livsmedel i fokus tidigare rapporterat om. Något som skulle kunna sammanfattas så här:
Mjölk, mjölkprodukter och kött är inte dåliga för miljön; all produktion av livsmedel i Sverige är viktig ur såväl miljö- som samhällsperspektiv. Inte minst är animalier en viktig del i en balanserad och hälsosam kost. Likaledes är primärproduktionen i allmänhet och kött- och mjölkproduktionen i synnerhet avgörande för många av Sveriges kritiska och näringslivsmässigt kompetetiva frågor – från miljö och folkhälsa till krisberedskap och försvar. 
Men enligt Åsa Brugård Konde handlar det egentligen inte om så stora förändringar.
– I debatten verkar det finnas en missuppfattning om att rekommendationerna skulle innebära att alla borde bli vegetarianer. Så är det inte. Däremot skulle många behöva äta mindre kött för hälsans skull.
I veckan bromsade dock regeringen och landsbygdsministern Peter Kullgren  NNR-arbetet då ett tilläggsuppdrag har lagts på Livsmedelsverket. Regeringen menar nämligen att det inte räcker med att ha ambitioner om att svenska folket ska fördubbla sin konsumtion av frukt, grönt och andra vegetabilier samtidigt som köttet ska minska med 40 procent. Det är även nödvändigt att ta reda på om och hur den här produktionsomställningen ska gå till.