Nu blir Matcirkeln grönare: “En fräschare version”

För att uppmuntra till mer hållbara matvanor har Livsmedelsverket tagit fram en grönare version av Matcirkeln, där de växtbaserade alternativen tar betydligt större plats än tidigare.
– Det finns ett ökat intresse för vegetarisk kost i hela samhället och vi har även fått hel en del önskemål från lärare i hem- och konsumentkunskap. Därför ville vi ta fram en grönare och fräschare version, som även ser lite roligare ut rent visuellt, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och en av dem som har jobbat med moderniseringen av det pedagogiska verktyget.

Den första modellen av det som tidigare kallades Kostcirkeln togs fram av Statens institut för folkhälsa på 60-talet. Den består av sju grupper med livsmedel, där varje grupp innehåller liknande näringsämnen.
I den tidigare versionen saknades dock många av de växtbaserade livsmedel som i dag är en självklarhet i matbutikerna.
– Det signalerade att man “måste” äta kött, fisk eller ägg varje dag för att få en hälsosam variation i sina matvanor.

Den nya Matcirkeln har därför kompletterats med bland annat växtbaserade gurtar och vego-drycker, nötter och fröer samtidigt som baljväxterna får en mer framträdande roll. De växtbaserade alternativen är markerade med en liten grön symbol.
– För att värna både hälsan och klimatet behöver vi äta på ett annorlunda sätt än i dag, det är en av de stora framtidsutmaningarna, säger Åsa Brugård Konde.

Har klimatet börjat få samma betydelse som näringsinnehåll i Livsmedelsverkets kostråd?
– Ja, nästan i alla fall. För att värna både hälsan och klimatet behöver vi göra aktiva matval, hur vi äter påverkar vår framtid. Vi var faktiskt först i världen med att ta in det här med miljöaspekter i våra svenska kostråd redan 2015.

Det talas ju en del om dålig biotillgänglighet av vissa näringsämnen i vegomaten. Är det något ni tar hänsyn till i era kostråd?
– Biotillgängligheten är ett bekymmer, särskilt för kvinnor i fertil ålder och unga tjejer, som har svårt att täcka behoven av framför allt järn. Det är möjligt att vi kommer att behöva tänka nytt här och kanske ge råd om kosttillskott för dem som inte äter kött. De som däremot har mest att vinna på att minska på köttet är män, som är de som äter mest kött och som inte brukar ha problem med sitt järnintag.

Till sist. Förändrar en sådan här teoretisk modell någonting egentligen?
– Kanske inte på egen hand men det här är ju bara ett av flera verktyg som vi använder för att förmedla vad som är bra matvanor, säger Åsa Brugård Konde, och nämner bland annat Tallriksmodellen och Nyckelhålet som fler goda exempel.