Mistra satsar 64 miljoner på att transformera livsmedelssystemet

Mistra Food Futures. Så heter forskningsprogrammet som ska hjälpa till att transformera livsmedelssystemet och som leds och samordnas av SLU i samarbete med forskningsinstitutet RISE och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Alla är överens om att sättet som vi producerar och konsumerar mat, måste förändras i grunden för att kunna möta framtidens utmaningar. Men vi behöver mer kunskap om hur förändringen ska åstadkommas och vilka hinder och möjligheter som finns för att vi ska kunna nå målen, säger Helena Hansson, professor vid SLU och en två tilltänkta programchefer för det nya forskningsprogrammet.

De 64 miljoner kronor som Mistra beviljat fördelas under fyra år. Programmet omfattar forskare inom en stor bredd av områden såsom husdjursvetenskap, växtodlingslära, miljövetenskap, ekologi, folkhälsovetenskap, medicin, ekonomi, beteendeekonomi, entreprenörskap och teknologi.

I samarbetet ingår också Göteborgs universitet, Chalmers och en rad myndigheter, regioner och företag inom det svenska livsmedelssystemet; en bred sammansättning som skapar möjligheter att ta ett helhetsgrepp över livsmedelssystemets alla led.

Tanken med Mistra Food Futures är att utveckla strategier som bidrar till både kortsiktig förändring, till år 2030, och långsiktig omvandling av systemet till år 2045.

– Det här initiativet ger ökade möjligheter för livsmedelskedjans alla aktörer: primärproduktion, livsmedelsindustri och detaljhandel, att fortsätta sitt arbete mot ett hållbart livsmedelssystem, säger Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen.

Vilken är er roll?

– Vi ser framför oss att finnas med i både styrgrupper och olika referensgrupper som ska tillsättas. Det är inte minst viktigt för att nå ut till våra medlemmar och hjälpa till med koordination av medlemsinriktade aktiviteter.

Vilka möjligheter innebär det för era medlemsföretag?

– Våra medlemmar jobbar redan med hållbarhetsfrågor; det här är ett sätt för dem att kunna föra fram sina behov och få hjälp med att lösa problem och olika utmaningar. Vi märker till exempel att det finns ett stort behov av att utveckla olika mätverktyg och indikatorer för att säkra att de åtgärder man genomför leder åt rätt håll, säger Elisabet Rytter, och förklarar att alla tre dimensionerna av hållbarhet finns med i forskningsprogrammet: miljömässiga, sociala och ekonomiska.

– Många problemställningar är svåra att lösa för en enskild aktör, det här är ett arbete man måste göra tillsammans.