Matsvinn står högt på agendan

I FN:s senaste klimatrapport framgår att det slängs oerhörda mängder mat överallt i hela världen – oavsett i-land eller u-land.

– Mätningar visar att från svenska hushåll är ungefär omkring 30 procent av livsmedelsavfallet matsvinn, exklusive mat och dryck som hälls ut i avloppet, säger Ida Björkefall, handläggare på Naturvårdsverket.

Ida Björkefall, handläggare på Naturvårdsverket

Matsvinn är bland annat den ”onödiga” delen av matavfallet. Det som hade gått att äta eller dricka om det hanterats på ett bättre sätt. Sådant som vi inte förväntas äta, som exempelvis skal, ben, brosk, hud, sump eller vissa sorters inälvor, räknas inte som matsvinn. Det är att betrakta som ”oundvikligt” matavfall.

– Sidoströmmar, spill, vissa biprodukter i produktionen och så vidare kan också vara matsvinn. Om syftet var att det skulle bli livsmedel men det i stället blir biogas eller att man tvingas lämna produkter i fält så är det ju oftast negativt både ekonomiskt och miljömässigt, säger Karin Lindow som arbetar med resurseffektivitet och minskat svinn på Jordbruksverket.

Karin Lindow, projektledare inom matsvinn, Jordbruksverket

– Vad man klassar som svinn påverkas av personliga och kulturella värderingar samt företagsspecifika förutsättningar. Det kan också förändras över tid om man hittar nya innovativa metoder, skapar nya produkter och vänder sig till nya marknader. Det som är svinn i dag kanske inte var svinn igår, tillägger Ida Björkefall.

Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030 i butiks- och konsumentledet och minska svinn och förluster i hela kedjan, redan efter skörd (med utgångspunkt från 2015). I Sverige har Regeringen gett Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket i uppdrag att arbeta med en nationell handlingsplan för att minska matsvinnet. Det är en av åtgärderna i den nationella livsmedelsstrategin.

Det finns fyra fokusområden för handlingsplanen. Dessa är mål och mätningar, aktivt samarbete i matkedjan, förändrat konsumentbeteende samt forskning och innovation – det behövs mer kunskap och nya lösningar.

I juni 2020 beslutade Regeringen om två etappmål för matsvinnet. Det är nationella mål inom miljömålssystemet. Dels ska det sammantagna livsmedelsavfallet minska med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025, dels ska andelen av livsmedelsproduktionen som når butik och konsument öka till 2025. Kort och gott livsmedelsavfallet och förlusterna ska minska och mer ska bli mat!

– Generellt tycker vi att det är bra att företagen också sätter sina egna mål och gör egna mätningar. Gärna att de kopplar samman de mätmetoder som tas fram inom Samarbetet för minskat matsvinn. När det blir uppenbart hur stort svinnet är och vad som är orsaken kan man också utföra åtgärder, säger Ida Björkefall.

Samarbete för minskat matsvinn är en överenskommelse där aktörer i livsmedelskedjan samarbetar för att identifiera var livsmedelsavfall och förluster uppstår och var orsaken finns. På så sätt kan problemen åtgärdas och lösningarna spridas till fler.

De tre myndigheterna för en kontinuerlig dialog med olika aktörer såsom Livsmedelsföretagen, Dagligvaruhandeln och LRF om hur man kan arbeta i hela livsmedelskedjan för att minska svinnet.

– Det går inte att generalisera utan vi behöver titta på varje produkt för sig och föra en dialog, säger Karin Fritz, projektledare för minskat matsvinn på Livsmedelsverket.

Karin Fritz, projektledare för minskat matsvinn på Livsmedelsverket

Potatis är ett exempel där de tittar närmare på vad de kan göra i hela kedjan så att det minskar svinnet för alla. Till exempel förvaras den inte alltid mörkt i butik, vilket leder till kortare hållbarhetstid.

– När det gäller datum ser jag framför mig att vi helt slutar med sista förbrukningsdag på köttfärs. När det gäller den så finns det inga sådana belägg mikrobiologiskt. Där krävs det mod från handeln och producenten och jag har inlett en dialog med dem och där kan vi från myndighetssidan hjälpa dem. Det handlar om att våga bryta det gamla, säger Karin Fritz.

En lösning är fryst färs, det skulle kunna minska svinnet. Producenterna behöver se över förpackningsstorlekarna. Är de för stora slängs det mer, säger Karin Fritz.

Det har även börjat komma olika certifieringar som tar in matsvinn i sina krav. Svanen, ISO och IP-livsmedel är på gång.

Vad skulle kunna vara incitament för att få aktörerna att arbeta ännu mer med matsvinn än vad de redan gör?

– Förutom ekonomin och att tjäna på minskat svinn så är klimataspekten en viktig del. Det är egentligen ett ganska enkelt sätt att minska verksamhetens klimatpåverkan. När mer av det som produceras faktiskt blir mat så behövs det både mindre insatsvaror, produktion och färre transporter. Det är som att man kommer åt alla sina miljöaspekter i ett bräde, säger Karin Lindow på Jordbruksverket.

Innan sommaren röstade riksdagen igenom den svenska implementeringen av EU direktivet som ska motverka otillbörliga handelsmetoder – UTP. Den svenska lagstiftningen börjar gälla den 1 november och kommer enligt Karin Lindow också att ha en positiv inverkan på svinnet.

– Den handlar också om att man inte ska kunna avbeställa produkter nära inpå en leverans, betala för försämring som har skett hos kund och om returer och ensidigt ändrade villkor. Från början var det tänkt att den nya lagen enbart skulle skydda primärproducenter, nu innefattar den även livsmedelsindustrin och andra matleverantörer.

Vad är den viktigaste åtgärden för att minska matsvinnet?

– Det går inte nog att poängtera vikten av mätningar. Det leder alltid till minskat matsvinn för då blir man medveten, säger Karin Fritz.