Måltidsforskaren: ”Matkulturen dansar just nu på vulkanens rand”

Enligt statistik från NielsenIQ har krisen förändrat våra mat- och konsumtionsvanor. En av de tydligaste förändringarna är att försäljningen av kategorin ”frysta vegokomponenter” kraftigt minskade i dagligvaruhandeln under 2022, en volymminskning med nästan 15 procent.

Det är inget som förvånar Richard Tellström, etnolog och docent i måltidskunskap. Redan i inledningsskedet av coronapandemin förutspådde han ”vegoburgarens död”, detta eftersom kriser alltid har en förmåga att skaka om matkulturen i grunden.
– Vi människor köper vissa produkter för att gestalta våra värderingar, vi köper det vi tror på. En kris innebär alltid värderingsskiften, där vissa livsmedel försvinner då de inte längre kopplar till tidsandan, säger han.

Något annat som siffrorna tydligt visar är att de mer ohälsosamma produkter, såsom dricka, choklad, kakor, godis och snacks, ökar i försäljning, medan frukt och grönt minskar.
Det tror Richard Tellström handlar om tröst och tradition, men även att vi efter pandemin nu har återupptagit våra sociala kontakter – och därmed sociala belöningar – samt att vi befinner oss mer ”på språng”.

– Vår matkultur har under de senaste 30 åren präglats av att vi äter och dricker lite överallt. När pandemin klingat av och medelklassen, som hade förmånen att kunna jobba hemifrån, återigen är i rörelse, så uppstår även nya typer av köptillfällen.

Med tanke på hur alla talar om de höga matpriserna – varför köper vi mer av det vi egentligen inte behöver och mindre av det som är nyttigt?
–  Just nu är vi inne i vad jag kallar en ”dansa-på-vulkanens-rand-matkultur” där vi kanske tycker att det är för tidigt att ta ut långkoken i förväg – vi vet att deras tid ändå kommer, säger Richard Tellström, och påtalar likheterna med hur människor levde och agerade under ”det glada 20-talet”, åren innan finanskraschen.

Vilka livsmedel kan tänkas försvinna som en följd av krisåret 2023?
– Även om matpriserna har rusat under det senaste året så är det långt kvar innan vi är uppe på 1980-talets nivåer, väldigt långt. Men med det sagt så är det ändå mycket prisvärderingstankar som sysselsätter oss just nu. Och när en typisk vardagsvara som lax plötsligt kostar 399 kronor kilot så blir det inte längre en vardagsvara samtidigt som den heller inte riktigt kan betraktas som festmat. Det kan göra att den försvinner – just nu är allt är möjligt!