Livsmedelsrapporten: Kött och fullkorn bubblar

Polarisering och okunskap är ord som Anna-Lena Wihlborg tycker sammanfattar årets upplaga av Livsmedelsrapporten, den 21:a i ordningen.
Polarisering för att det är sådana stora skillnader i attityder mellan män och kvinnor och mellan unga och äldre.
Okunskap för att det är en hel del som konsumenterna inte förstår vad gäller sambanden mellan kost, hälsa och hållbarhet.
– En önskedröm som en del lyfter är att det skulle finnas en enda märkning på livsmedelsförpackningarna som visar att den här produkten är bra för både kroppen, djuren, klimatet och naturen, säger hon.

Frågan om fullkorn är den första punkten som Anna-Lena Wihlborg lyfter fram ur rapporten, för här blev hon faktisk själv lite överraskad.
– Jag trodde inte att folk skulle vara så duktiga på att identifiera vilka produkter som innehåller fullkorn, såsom havregryn och knäckebröd. Däremot är de inte lika duktiga på att faktiskt äta fullkorn. En av fem äter inte något fullkorn alls på daglig basis, och det kan man nog till stor del skylla på olika ”antibröd-dieter”, säger hon.
Det konsumenterna inte vet är att vi i genomsnitt bara får i oss 45 gram fullkorn per dag, alltså bara hälften jämfört med rekommendationerna.
Många vet inte heller varför det är viktigt att äta fullkorn.
– Här har Fullkornsfrämjandet ett jobb att göra. Och även att framhålla hur mättande, bra och billiga fullkornsprodukter är. Att välja fullkorn innebär att alla har råd att äta hälsosamt.

Hållbarhet är en annan viktig punkt i rapporten, där sju av tio anser att det är dyrt att köpa hållbar mat. Detta trots att hållbar mat inte måste handla om närproducerat eller Krav-märkt utan kan handla om rotsaker och spannmålsprodukter samt mat i säsong.
Nästan sju av tio ser ett samband mellan kost och miljö- eller klimatpåverkan, och lika många tycker att det är viktigt att handla hållbar mat. Men bara tre av tio tycker att det är lätt att välja hållbar mat i butiken.
– Här skulle man behöva mer hjälp från livsmedelsföretagen, inte minst så här i dyrtider. Nästan två av tio uppger att de bryr sig mindre om hållbar mat nu när man tvingas prioritera annorlunda.

Hälsa är en tredje punkt, där många identifierar begreppet ganska brett.
– Det är väldigt intressant att se att sömn och psykiskt välbefinnande faktiskt toppar listan, dessutom signifikant högre än övriga parametrar. Först därefter kommer fysiskt välbefinnande, träning och nyttig kost, säger Anna-Lena Wihlborg.
Nästan nio av tio anser dock att det finns ett samband mellan maten vi äter och bra hälsa.
När det kommer till inspiration för att äta hälsosamt är sociala medier svårslaget. Även vänner, familj och bekanta är en viktig inspirationskälla medan relativt få säger att influensers inspirerar dem.
– Många känner sig osäkra kring vad som egentligen är bäst att äta och göra. Nästan fyra av tio uppger dessutom att de gärna vill ha mer inspiration till hälsosamma val.

Och så slutligen bubblaren då, vilken hänger ihop med Livsmedelsverkets förslag till nya kostråd som ska redovisas för regeringen i slutet av april. Och som bland annat kan komma att innebära råd om att dra ned på köttkonsumtionen till max 350 gram per person och vecka.
– Enligt undersökningen är det många som absolut inte kommer att följa ett sådant råd. Att äta mer grönsaker och fisk är inga konstigheter, där finns det en acceptens och en vilja. Men att dra ned på köttkonsumtionen accepterar man inte ens i teorin – den vill man helt klart bestämma över själv!

Svenska livsmedelsrapporten är en årlig analys av vad svenska folket tycker och tänker om allt relaterat till livsmedelskonsumtion i Sverige. Det är en kvantitativ undersökning som baseras på totalt 1 042 intervjuer med personer mellan 18 och 79 år, viktat utifrån kön, ålder och region. De som genomförde hela undersökningen är de som har delat eller helt ansvar för hushållets livsmedelsinköp. Intervjuerna gjordes under januari i år.