Livsmedelsindustrin ser ljust på framtiden efter corona

Livsmedelsföretagen visar ett försäljningstapp under första kvartalet inom den svenska livsmedelsindustri, medan övrig svensk industri under samma period överträffade fjolårets produktionsvolymer. Den främsta orsaken är hamstringsvågen under mars 2020 som resulterade i stora leveransökningar till svensk dagligvaruhandel.

Försäljningstappet oroar dock inte svenska livsmedelsföretag, tvärtom ser de framför sig en tydlig produktionstillväxt.

– Även om just livsmedelsindustrin är en av få enskilda industrigrenar som uppvisade tillväxt under pandemiåret 2020, så räknar de flesta företag med att en postcoronavärld ger ännu större möjligheter att växa. De är särskilt optimistiska inför andra halvan av 2021 då Europas befolkning skall ta igen 1,5 års isolering. När 745 miljoner personer ska fira sin återvunna sociala frihet kommer det närmast bli som ett mänskligt kosläpp, och då kan vi vara säkra på att mat och dryck kommer vara centrala komponenter, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Det rådde blandade känslor att svensk dagligvaruhandel slog flera omsättningsrekordet under pandemiåret. Ett redan stort beroende av dagligvaruhandlarna blev ännu större under 2020 när restaurangsektorn ersattes av ökade leveranser till just dagligvaruhandeln

– Att som leverantör vara alltför beroende av en enda försäljningskanal gör att sårbarheten vid missade eller förlorade kontrakt blir stor. Leverantörernas riskspridning måste helt enkelt öka genom att andra försäljningskanaler kan växa i betydelse, Carl Eckerdal.

Något som Carl Eckerdal spår kommer att till viss del ske med automatik när vi släpper på coronarestriktionerna, men det kommer också att krävas aktiva insatser från företagens sida.