Konkurrensverket synar branschens EMV: “Komplex fråga”

Under förra året gjorde Konkurrensverket en analys som tydligt visade att andelen EMV har ökat i dagligvaruhandeln under de senaste åren.
– Men effekterna av det och huruvida det är ett problem eller inte – det kan vi inte svara på, säger Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket.

Å ena sidan kan EMV ha en viss prisdämpande effekt och innebära att leverantörerna har möjlighet att bättre nyttja sin fulla produktionskapacitet.
I den andra vågskålen finns att vissa anser att EMV hämmar innovation och produktutvecklingen. EMV stärker dagligvaruaktörernas marknadsmakt, inte minst då det ger dem en ökad inblick i produktionen.
Att dagligvaruaktörerna själva ofta hänvisar till att EMV har en betydligt starkare position i många andra europeiska länder jämfört med Sverige tycker Martin Bäckström är irrelevant:
– Det kan finnas stora skillnader i hur marknadsstrukturen ser ut utomlands jämfört med den svenska livsmedelsmarknaden, det gäller både hur industriledet och hur dagligvarumarknaden ser ut.
För att göra en genomlysning av hur dagligvaruhandelns strategier kring EMV ser ut och vilka effekter det har på pris, prisutvecklingen samt utbudet i butik har Konkurrensverket engagerat de båda forskarna Ulf Johansson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Jens Hultman vid Högskolan i Kristianstad
– Vi arbetar med elva olika frågeställningar och undersöker bland annat hur EMV påverkar konkurrensen och om det hämmar eller driver på innovation och utveckling, säger Ulf Johansson.
Han menar att sen starka tillväxten för EMV under de senaste åren kan förklaras med att handeln är mer pressad än någonsin.
– Det är handeln som både regeringen och konsumenterna just nu hänger när det gäller matinflationen. Tidigare har dagligvaruhandeln hänvisat till leverantörerna men de kan de inte längre göra när de själva står för närmare en tredjedel av sortimentet.
Enligt Ulf Johansson existerar EMV i handeln på sina egna villkor.
– Det där med att det är konsumenterna som avgör och att ”varje produkt måste förtjäna sin plats i hyllan” är rena skitsnacket. Jag har svårt att se att dagligvaruhandeln utsätter sina egna varumärken för samma gallring som de utsätter leverantörernas märkesvaror för.
Det finns även vissa platser i hyllan som är bättre än andra.
– Vår hypotes är att handelns EMV får bättre exponering än vad som avspeglas i marknadsandelarna. Men om det stämmer eller inte, det får undersökningen visa.
Ulf Johansson menar att det sannolikt finns en gräns för hur stor andel EMV man kan ha i hyllan innan kunderna upplever att deras valfrihet begränsas.
– Var den gränsen går är väldigt svårt att säga. Konsumenterna söker sannolikt variation – inte bara vad gäller kvalitet och pris – utan också vad gäller varumärke i en kategori och blir andelen för stor så upplever kunden sannolikt för lite variation.

Att EMV skulle kunna vara gynnsamt för vissa leverantörer håller han endast delvis med om.
– Det beror på hur produktkalkylen ser ut. Det är givetvis bra att du får avsättning för din råvara men tjänar du inga pengar – alltså gör ingen vinst – så kan du inte investera. Du kan hålla i gång din produktionsanläggning med högre kapacitet med produktion för EMV men vid någon tidpunkt kan du inte bara köra produktionen utan måste också investera i ny utrustning och så vidare.
Enligt dagligvaruaktörerna själva driver EMV innovation och utveckling.
– Men pratar man med leverantörerna så säger de ofta tvärtom. Det här är en väldigt intressant och komplex fråga som jag hoppas att vi skall kunna komma tillbaka med lite mer tydliga slutsatser, säger Ulf Johansson.

FAKTARUTA
* Via Nielsen har forskarna beställt data för att kunna jämföra prisförändringar månadsvis under 2021-2023 i ett antal kategorier.
* De har även genomfört intervjuer med ansvariga inom såväl handel och leverantörsled som med berörda branschorganisationer.
* Man har också undersökt exponeringar av EMV och leverantörsmärken i butik, och tittat på vad som lyfts i flygblad och kampanjer. Två butiker per kedja och profil har valt ut, totalt 16 stycken, vilka speglar såväl glesbygd som storstad.
* Forskarnas slutrapport ska vara klar i mars 2024.