”Jakten på klick och opinionspoäng har trumfat fakta och statistik”

Livsmedelsföretagen har länge varnat för den låga lönsamheten bland svenska livsmedelsproducenter. Nu har chefekonom Carl Eckerdal har tagit fram unik statistik över lönsamheten inom livsmedelsindustrin i samtliga EU-länder, baserat på data från Eurostat.
Resultatet visar att av samtliga EU-länder var det  bara livsmedelsindustrierna i Danmark och Rumänien som hade en lägre lönsamhet än den svenska 2021. Under 2022 lyckades Sverige passera Estland och Finland och blev då EU:s femte minst lönsamma livsmedelsindustri. För EU27 var lönsamheten inom livsmedelsindustrin 50 procent högre än i Sverige 2021 och 42 procent högre 2022.
– Stora delar av debatten om matprisinflationen är tidvis frikopplad från verkligheten. De senaste årens stora prisökningar beror på omvärldsförhållanden som aktörerna i livsmedelsbranschen inte råder över. Samtidigt som matpriserna har ökat har lönsamheten i branschen minskat. Trots detta fortsätter vissa politiker och opinionsbildare påstå att branschen både orsakar prisökningarna och tjänar stora pengar på dem. Jakten på klick och opinionspoäng har hitintills trumfat fakta och statistik, säger Carl Eckerdal i en kommentar.
En bidragande orsak till livsmedelsproducenternas låga lönsamhet sägs vara den hårda pressen från en koncentrerad svensk dagligvaruhandel. Det paradoxala, enligt Livsmedelsföretagens EU-statistik, är att denna höga marknadskoncentration åtföljs av låg lönsamhet även i sista ledet. Lönsamheten totalt inom dagligvaruhandeln inom EU27 var 130 procent högre än i Sverige 2021 och 180 procent högre 2022. År 2022 hade även svensk dagligvaruhandel den femte sämsta lönsamheten i EU.
– Utifrån den här statistiken är det fel att hävda att svenska ”matjättar”, alltså handeln, skor sig på konsumenternas bekostnad. I EU-sammanhang ligger den svenska livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns lönsamhet i jumboklass, säger Carl Eckerdal.
Sedan januari 2022 har prisökningstakten på livsmedel i Sverige och EU27 varit identisk. Detta trots att en allt svagare svensk krona borde ha gjort att svenska livsmedelspriser ökar snabbare än för EU-genomsnittet.
– Valutasmällen har till mycket stor del betalats av svenska livsmedelsproducenter i form av minskad lönsamhet.
Enligt Livsmedelsföretagens chefekonom måste alla led i livsmedelsbranschen nå upp till uthålliga vinstnivåer för att kunna investera långsiktigt i verksamheten, anpassa sig till klimatförändringarna och bidra till att stärka den svenska livsmedelsberedskapen.
Han menar också att branschen inte kan fortsätta vara en ”krockkudde för svenskarnas ökade levnadsomkostnader” och att lågpriseran för livsmedel definitivt är över.