Här är receptet som ska stärka Sveriges livsmedelsberedskap

I orostider behövs en robust livsmedelskedja mer än någonsin. Det menar branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som nu lanserar rapporten ”Recept för resiliens” med tio konkreta åtgärdsförslag till politiken för att öka produktionen av mat i Sverige. Högst upp på listan står främjande myndigheter, ökade exportsatsningar samt uppbyggnad av strategiska lager av insatsvaror.

De senaste åren har präglats av globala och regionala kriser som påverkat livsmedelsförsörjningen. Trots detta har svenska butikshyllor varit välfyllda.
Livsmedelsföretagens nya rapport Recept för resiliens visar att detta beror på de svenska livsmedelsproducenternas förmåga att snabbt ställa om, diversifiera och säkra leveranskedjor och investera i egen energiförsörjning. Denna anpassning har skett till höga kostnader för en redan hårt pressad livsmedelsindustri med låga och ibland obefintliga vinstmarginaler, något som enligt branschorganisationen är ett direkt hot mot Sveriges livsmedelsberedskap.
– Det måste bli billigare och enklare att producera livsmedel i Sverige. Då kan företagen bli lönsamma och växa i fredstid så att de kan vara robusta och flexibla i kristid. Här är ökad export, förenklade regelverk och en främjande myndighetskultur helt avgörande. Samtidigt måste staten ta ansvar för att säkra tillgången till energi och vatten och bygga upp nationella lager av kritiska insatsvaror så att vi kan fortsätta producera livsmedel även i krig, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.

Rapporten identifierar flera stora utmaningar och hot mot Sveriges livsmedelsproduktion, såsom kriser i form av extremväder, ökad geopolitisk osäkerhet i vårt närområde, brist på strategiska lager av insatsvaror samt föråldrad infrastruktur för energi- och vattenförsörjning
– Sverige satsar målmedvetet på att bygga upp det militära försvaret. Samma beslutsamhet måste nu tillämpas på landets försörjningsförmåga. Vår rapport är ett recept för hur vi som land kan förbereda oss för och framgångsrikt hantera kommande katastrofer och kriser. Om politiken följer receptet kan vi upprätthålla en omfattande, högkvalitativ livsmedelsproduktion även om Sverige skulle drabbas av den värsta krisen av dem alla – krig, säger Björn Hellman.
En central fråga för livsmedelsberedskapen är ansvarsfördelningen mellan näringslivet och staten. I rapporten konstaterar Livsmedelsföretagen att deras medlemsföretag har satsat stora resurser på att kris- och framtidssäkra sin verksamhet. Men Björn Hellman understryker att det övergripande ansvaret för Sveriges beredskap ligger på det offentliga.
– Tillsammans med övriga led i livsmedelskedjan ansvarar våra medlemmar för att producera och distribuera livsmedel. Staten, kommunerna och myndigheterna står för beredskapen. Grundförutsättningarna för livsmedelsproduktion – till exempel energi, drivmedel, vatten och infrastruktur – måste finnas på plats. Ansvaret för detta, inklusive finansiering, ligger på det offentliga, säger Björn Hellman.

Men även konsumenterna har en viktig roll i livsmedelsberedskapen, enligt Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen. Dels genom att bygga upp en egen hemberedskap av mat och dryck för att klara sig i minst en vecka, dels genom att välja att köpa mer svenskt i vardagen – och vara beredda att betala för det.
Landsbygdsministern är på plats i dag under lanseringen av rapporten. Vilket är ert budskap till honom?
– Som den främste företrädaren för svensk livsmedelproduktion är det viktigt att han verkligen står upp för den. De tuffa lönsamhetsutmaningarna inom industrin är just nu det största hotet mot god livsmedelsberedskap. Det måste gå att producera livsmedel i Sverige billigare och enklare. Nu behövs en robust och dynamisk livsmedelskedja mer än någonsin, säger Jimmy Sandell.

FRAMGÅNGSRECEPET
Här är tio åtgärder som ska öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges försörjningsförmåga:

  1. Sätt främjandeuppdraget i första rummet hos myndigheterna
  2. Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet
  3. Bygg upp strategiska omsättningslager av kritiska insatsvaror
  4. Upprätta affärsmässiga avtal för stärkt livsmedelsberedskap
  5. Klargör ansvar och mandat för krisberedskap och -hantering
  6. Öka offentliga satsningar på kompetensförsörjning och FOI
  7. Accelerera processerna för Riksintresse-klassning
  8. Prioritera livsmedelsindustrins tillgång till el, drivmedel och vatten
  9. Förstärk investeringar i nödvändig transportinfrastruktur
  10. Förstärk och bygg ut handelsvägarna inom EU och Norden

Dela

Fler nyheter i Förädling och Värdekedjan

Brödtermometern: ”Vi ser en boom i både mackor och bröd”

Alla älskar bröd, enligt den senaste upplagan av attitydundersökningen Brödtermometern.
– Kolhydratsskräcken har verkligen mojnat, säger Maria Sitell, kommunikationschef på Brödinstitutet, som står bakom undersökningen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.