Gröt, öl och bröd ska säkra livsmedelsberedskapen

Ökad beredskap står högt på agendan i omställningen av livsmedelssystemet för allt från offentlig sektor till medborgare och näringsliv. Men vem har makt och möjlighet att agera på lokal, nationell, och internationell nivå för att skapa en tryggare livsmedelsförsörjning i Sverige?
Det var temat för det frukostmöte som Formas arrangerade på torsdagsmorgonen: ”Makten över maten – handlingskraft för tryggare livsmedelsförsörjning”.
– Frågan är inte om utan hur vi behöver rusta upp livsmedelsförsörjningen, sade Alexandre Dubois, forskningssekreterare på Formas, när han inledde mötet.
Ingrid Petersson, förordnad särskild utredare för utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid, konstaterade att det vi inte producerar under normala omständigheter blir ännu svårare att börja producera i en krissituation.
– Produktionen måste även stöttas av konsumtionen. Vi kan inte odla gråärtor som ingen äter.
Målet med utredningen har varit att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel över tid vid allvarlig störning.
– Det offentliga producerar inga livsmedel utan är helt beroende av näringslivet. Vår livsmedelsförsörjning bygger på att alla flöden fungerar. För att lyckas med det behövs även statliga stöd, säger Ingrid Petersson.
Oskar Qvarfort, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och expert i EU:s livsmedelsberedskapsmekanism, menade att vi har mycket att lära av våra grannländer vad gäller livsmedelsberedskap. Inte minst finns mycket att lära av Ukraina och hur man här hanterar livsmedelsberedskapen mitt i pågående krig.
– Men det finns ingen universallösning, varje land har sina förutsättningar, säger han.
Richard Tellström, etnolog och docent i måltidskunskap, talade om ”beredskapspoäng” på olika livsmedel och att vi måste ha livsmedelsströmmar som bättre stöder en robust livsmedelsberedskap. Spannmålsprodukter som öl, gröt och bröd är sådant som ofta tillverkas i närområdet och som vi byggt vårt kosthåll på genom historien.
– Men ägnar man sig i stället åt att äta avokado så är man inte en del av ett svenskt beredskapsbygge, säger han.
God livsmedelsberedskap handlar inte bara om råvaror utan lika mycket om kunskap och mental inställning för att kunna laga mat av det som står till buds.
– Det som är positivt är att vi i dag har vi ett betydligt större matlagningskunnande bland män jämfört med under andra världskriget.
Livsmedelsberedskap är även en filosofisk fråga:
– Vi är fostrade i tanken att vi alltid blir omhändertagna av staten. Det är en förändring i tankesättet som måste äga rum för att vi ska vara inställda på att ta hand om oss själva vid en kris.

Expertpanelen under Formas beredskapsfrukost: Per Hansson, projektledare Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap vid SLU; Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog; Oskar Qvarfort, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket; Malin Naess, samordnare för Nära Mat i Norrbotten; samt Alexandre Dubois, forskningssekreterare på Formas och dagens moderator.