– Lantbrukaren gör en insats för miljön samtidigt som produktionen kan bli mer lönsam, säger projektledaren Stina Olofsson.
8 april 2022
För 20 år drog Greppa Näringen i gång, ett kunskapsinitiativ där lantbrukarna kan få kostnadsfri rådgivning om hur de kan minska växtnäringsförluster och klimatpåverkan på gården.
Så här 65 000 gårdsbesök senare går det att se tydliga miljöförbättringar på mer än 10 000 svenska gårdar, enligt Stina Olofsson, agronom och projektledare som varit med sedan starten.
– Greppa Näringen är inte längre ett projekt utan ett arbetssätt med dubbel nytta. Vårt signum är att allt bygger på frivilliga åtgärder – det skapar ofta betydligt mer engagemang än när saker och ting regleras med lagstiftning, säger hon.
Några av de tydliga resultat som uppnåtts under de gångna 20 åren är att kväveöverskotten i gårdarnas näringsbalanser minskat med upp till en femtedel under den tid som gårdarna medverkat i projektet.
Av de lantbrukare som fått rådgivning om energiåtgärder i djurstallar så anger hela 88 procent att de effektiviserat sin energianvändning.
Många lantbrukare har även ökat andelen mark som är bevuxen under vintern och brukat ner större mängd organiskt material.
– På hälften av de gårdar som fått rådgivning om markbördighet har rådgivaren identifierat åtgärder som kan genomföras direkt och som ytterligare ökar bördighet och markens mullhalt, säger Stina Olofsson.
En annan viktig del av satsningen är den så kallade klimatkartläggning som erbjuds. Inte minst som det blir allt vanligare att lantbrukarna behöver redovisa sitt klimatavtryck.
– På en mjölkgård är det metan från korna som är den stora förlusten. Är man på en växtodlingsgård är ofta lustgas från marken den stora posten. Vid rådgivningen görs en genomgång av de mest effektiva åtgärderna för att minska klimatavtrycket.
Vad händer framåt nu då – hur laddar ni för nästa 20 år?
– Klimatfrågan är ju tyvärr långt ifrån löst vi behöver fortsätta att jobba vidare på alla fronter, se hur man kan effektivisera produktionen och vilka förbättringar som kan göras ute på fält. Några av de saker som vi kommer att fokusera på är biologisk mångfald och kolinlagring i marken, säger Stina Olofsson.
Dela
Fler nyheter i Primärproduktion
Lantmännen om krisberedskap: “Den låga självförsörjningsgraden skapar oro”
Tillgång till mat är en central del i landets krisberedskap. Men en färsk Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Lantmännen visar att knappt en av fyra svenskar känner sig trygga med Sveriges matförsörjning vid kris.
19 november
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.