God djurvälfärd stärker konkurrenskraften: “Sverige har ett försprång”

När Jordbruksverkets tidigare i veckan bjöd in till årets femte lunchseminarium handlade det denna gång om djurvälfärd och stärkt konkurrenskraft, och den forskning som pågår. Under de senaste åren har myndigheten finansierat inte mindre än 19 olika forskningsprojekt inom detta område, med hjälp av medel i livsmedelsstrategins handlingsplan. Det handlar om forskning inom olika problemområden som berör fisk, gris, nötkreatur, lamm, kyckling, kalkon och värphöns.

– Det är viktigt att bygga kunskap kring hur vi kan förbättra djurvälfärden och främja djurhälsan. I just dessa projekt har vi fokuserat på konkreta förbättringsåtgärder som kan omsättas i praktiken och ge resultat ganska omgående, både vad gäller välfärd och lönsamhet, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Två av projekten, som letts av Hanna Arosenius från Gård och djurhälsan, handlade om inventering av miljöfaktorer och skötselrutiner för bättre slaktgrisproduktion och för smågrisbesättningar.
– Djurhälsa och djurvälfärd är intimt sammanlänkade, säger hon.

Grisbonden Mattias Espert, ordförande i Sveriges Grisföretagare, medverkade också i seminariet.
– Jag brinner för de här frågorna och ser väldigt positivt på att få ta del av den forskningen och alla de expertråd som kommer ut av forskningen. Det är positivt att det inte är lagstiftningen som driver på utvecklingen utan att vi som jobbar med uppfödning gör det. Friska grisar är en fröjd att jobba med och jag är stolt över arbetet vi gjort historiskt och resultaten vi ligger på, säger han.

Just nu är det kostnadsläget som är grisproducenternas största utmaning, inte minst vad gäller foder och andra insatsvaror.
– Men jag tycker ändå att handeln varit duktigt på att trycka ut det svenska i butikerna och att marknadsföra det med alla våra mervärden.

Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Elofsson berättade om de nya djurskyddsregler inom EU som stundar nästa höst och som kommer att påverka grishållningen i hela unionen. Bland annat blir det förbjudet att suggorna fixerade i boxarna, liksom att kupera svansarna.
– Det kommer kräva större boxar och mer plats, vilket innebär stora investeringar för uppfödare i andra länder. Men här i Sverige har vi ett stort försprång, säger hon.

Och Mattias Espert håller med om att Sverige har stark konkurrenskraft:
– Sverige är ett magiskt land. Vi har gott om mark att sprida gödsel på och vi har gott om vatten. Vi har alla förutsättningar för en perfekt animalieproduktion jämfört med många andra länder. Nu måste de andra länderna i EU närma sig oss och vår höga djurskyddsmodell. Det kommer att kosta för dem medan vi redan är framme, säger han.