17 februari 2020
Livsmedelsverket har tillsammans med några kommuner undersökt om det verkligen är olja av typen extra jungfru i ett antal olivoljor.
Bakgrunden är ett beslut från EU. Det är nämligen få livsmedel det fuskas så mycket med som just olivolja, både vad gäller ursprungsmärkning och kvalitet.
Oljorna har genomgått både kemiska, fysikaliska och organoleptiska analyser. Den senare visar exempelvis om oliverna till exempel varit mögliga, angripna av larver eller lagrats i en smutsig lokal, något som en kemisk analys inte kan visa. Mögliga, övermogna eller larvangripna oliver får inte användas i extra jungfruolja.
Resultatet visar att 17 av 21 oljor inte når upp till kraven som ställs på extra jungfruolja, vilket den högsta standarden för olivoljor, utan i stället borde kallas jungfruolivolja. I två fall var standarden ännu lägre och klassificeras som bomolja, som måste renas innan den får säljas till konsumenter.
– Extra jungfru är en kvalitetsmärkning som många betalar extra mycket för. Det är upprörande att bara ett fåtal av de oljor vi undersökt motsvarar kraven, säger Aron Lindén, statsinspektör på Livsmedelsverket.
På Di Luca & Di Luca, med varumärket Zeta, tar man Livsmedelsverkets analys på största allvar men riktar även kritik mot hur smak- och dofttesterna går till. Företaget hade två partier av olivolja som inte uppfyllde kriterierna för doft och smak för extra jungfruolivolja i testet; i den kemiska analysen uppfyllde de dock alla kriterier.
– Vi står på konsumenternas sida och har vi köpt en viss kvalitet på olivolja, ska det också vara den som levereras till oss och slutligen till konsument. Att olika laboratorier gör olika klassificeringar av samma olja är ett bekymmer för oss och därmed för konsumenterna. Vi har länge påtalat detta branschproblem för Livsmedelsverket och ser fram emot en fortsatt dialog med myndigheten, säger vd Christian Di Luca.
Ingen av de olivoljor som fått underbetyg i Livsmedelsverkets finns kvar i butikshyllorna.
AGNETA RENMARK
Dela
Fler nyheter i Arkiv
Sätherberg: “Ingen risk för matbrist”
”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.
22 mars
Gå med i nätverket idag!
Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.