Det röda köttet spelar roll i nya kostråden – för livsmedelsproduktionen

I utkastet till nya kostråd har Livsmedelsverket föreslagit att mängdrekommendation av rött kött och chark bör sänkas från nuvarande nivå om max 500 gram i veckan till max 350 gram i veckan, varav charkprodukter bara bör utgöra en liten del.
Men 19 december ändrade regeringen plötsligt uppdraget. Nu vill politiken att Livsmedelsverket ska genomföra en fördjupad konsekvensanalys av hur de kostråd om rött kött och charkprodukter som myndigheten föreslagit kan antas påverka folkhälsan, livsmedelsproduktionen, klimatet, den biologiska mångfalden och livsmedelsberedskapen.
– Kostråden är mycket viktiga ur flera olika perspektiv, inte minst när det gäller den långsiktiga livsmedelsförsörjningen och tillgången till näringsrik mat. När det gäller kostråden om rött kött råder det fortfarande oklarheter kring framför allt effekterna på svensk livsmedelsproduktion, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i en kommentar.

Livsmedelsverket ska i sin konsekvensanalys utgå från antagandet att fem procent respektive 30 procent av befolkningen följer de föreslagna konsumtionsnivåerna av kött, samt scenariot att andelen svenska produkter inte förändras respektive scenariot att fler väljer svenska produkter. Analysen ska särskilt fokusera på effekterna i primärproduktionen och där ska även skillnader i klimatpåverkan mellan nationellt och importerat kött synliggöras.
Även hälsoeffekterna ska bedömas vid en konsumtion motsvarande dagens kostråd om 500 gram, respektive 350 gram i veckan.

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen är inte så förvånad att regeringen gett Livsmedelsverket ett ändringsuppdrag.
– Uppdraget att uppdatera kostråden är mycket bredare än någonsin tidigare. Det omfattar inte bara vad som är bra för hälsan utan även miljö, svensk livsmedelsproduktion, försörjningsberedskap och även handelspolitiska aspekter. I vårt remissvar på den hanteringsrapport som kom i höstas skrev vi därför att man bör överväga att Livsmedelsverket får mer tid på sig för att på ett djupare och mer konsekvent slutföra detta viktiga arbete, säger hon.

När det gäller just hennes eget expertområde, hälsa, noterar hon att regeringen i sitt ändrade uppdrag plockat upp två av de synpunkter som Livsmedelsföretagen lyfte fram i sitt remissvar. Det gäller dels behovet av målgruppsanpassade kostråd, dels en risk- och nyttovärdering när det gäller kött.
– Det hoppas vi nu kommer med i uppdateringen av kostråden. Vi anser att kostråden för kött måste anpassas för olika målgrupper, då kvinnor i fertil ålder och barn är de som löper störst risk att drabbas av järnbrist medan det är män som äter mest kött. Det är viktigt att detta lyfts fram i kostråden, som ju sedan ligger till grund för exempelvis vad som serveras i offentlig måltidssektor.
En mer tydlig risk- och nyttovärdering när det gäller rekommenderad köttkonsumtion är också något som Livsmedelsföretagen vill se.
– Tittar man i NNR så framgår det att kött är ett näringsrikt livsmedel men att vi på grund av de negativa hälsoeffekterna ska äta högst 350 gram per vecka. Vad vi saknar både här och i förslaget till nya kostråd är en detaljerad beskrivning hur man gjort avvägningen mellan de positiva och negativa hälsoeffekterna av kött och kommit fram till just denna mängd. Det skulle säkert klargöra en del i den diskussion som finns kring 350 gram i veckan, säger Elisabet Rytter.

Livsmedelsverket ska avvakta med att uppdatera de svenska kostråden till dess att uppdraget har redovisats, vilket ska ske senast 30 april 2025.