Deras supervete ska säkra den globala livsmedelsförsörjningen

Svenska forskare har hittat ett sätt att förbättra motståndskraften mot salt i vete. Nu ska detta supervete ut på världsmarknaden.
– Det finns ett enormt intresse för vår produkt, säger Elén Faxö, vd för agtech-bolaget OlsAro Crop Biotech.

Många av Livsmedel i fokus läsare känner Elén Faxö som engagerad i styrelsen för nätverket Livsmedel i fokus och vet att hon har en lång bakgrund från RISE med ett särskilt intresse för startup-världen. Hon har även varit drivande i tävlingen Impact Maker Award.

Sedan två år tillbaka är hon vd för agtech-bolaget OlsAro Crop Biotech, som arbetar med forskning och förädling av spannmål för att skapa helt nya egenskaper.
– Man kan säga att vi applicerar  gamla väletablerade metoder inom växtförädling med väldigt mycket data och AI, säger Elén Faxö.


Nu ska deras första produkt snart ut på marknaden: ett vete som är salttolerant, vilket möjliggör att odla på mark som tidigare bedömts vara obrukbar.
– Vi har nyligen skrivit ett kontrakt med ett stort utsädesbolag i Asien för Bangladesh som marknad. De fälttester som vi genomfört på plats har fått väldigt fina resultat. I snitt ger vårt vete 50 procent högre utbyte jämfört med kontrollen.

Elén Faxö förklarar att just Bangladesh är ett av de länder som drabbas hårdast av effekterna av klimatförändringarna. En stor del av åkermarken kan inte brukas under torrperioden, då salthalten helt enkelt är för hög.
– Det får stora effekter för både samhällsekonomin och möjligheten för jordbrukare att leva på sin mark. Det ökar även hotet om livsmedelsbrist i ett land som redan brottas med undernäring i befolkningen.

Problemet med saltkontaminerad mark är globalt. Enligt Elén Faxö bedöms nio procent av all mark på jorden vara påverkad. När det gäller mark som bevattnas är siffran minst den dubbla – och den ökar snabbt.
Anledningen till att mark blir saltkontaminerad är både klimatförändringar med översvämningar och cykloner, men även för att det i brist på färskvatten används bräckt vatten eller saltvatten i bevattningssystem.

Bangladesh är alltså bolagets första marknad men fälltester och samtal pågår kring ytterligare marknader, såsom Pakistan, Oman, Kenya och Serbien.

Hittills är det just vete som kan stå emot höga salthalter som OlsAro Crop Biotech fokuserat på. Men Elén Faxö ser att teknologin kommer att ge möjlighet att stärka grödor även mot andra typer av påverkansfaktorer.
– Vi har startat upp forskning och utveckling för värmetolerans, men även kväveeffektivitet för att minska beroendet av kvävegödsel i framtiden, säger hon.

Vad gör dig mest stolt?
– Att kunna göra skillnad på riktigt. Om vi kan möjliggöra för bönderna i väldigt klimatutsatta områden att bruka marken så innebär det en enorm skillnad för både böndernas möjlighet till försörjning, säger Elén Faxö och berättar om när hon var nere i Bangladesh i februari och med egna ögon kunde se vidden av problemet med mil efter mil av torrlagd, obrukad mark som blivit saltkontaminerad efter tidigare översvämningar.
– I ett större perspektiv handlar det om att kunna öka den inhemska matförsörjningen, förebygga erosion och binda mer koldioxid i marken. Att öka självförsörjningen är inte minst viktigt i dessa krigstider, när spannmål riskerar att bli en bristvara.

OlsAro grundades 2013 av Olof Olsson, professor i molekylärbiologi, och Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi, som ett inkubatorföretag i GU Ventures. Bland dem som gått in som investerare finns bland annat Oatlys grundare Rickard och Björn Öste, genom forskningsbolaget Aventure.

 

 

 

Dela

Fler nyheter i Forskning och Primärproduktion

Gemensam satsning på bioteknik ska utveckla framtidens mat

Världens växande befolkning och behovet av ett mer hållbart livsmedelssystem kräver nya sätt att producera och konsumera mat. Chalmers tekniska högskola är nu värd för ett unikt konsortium för att utveckla framtidens mat, i samarbete med Arla och Lantmännen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.