Första svenska avhandlingen om syrsor som livsmedel
Syrsor kan utgöra ett väsentligt bidrag till människans proteinbehov, enligt en svensk doktorsavhandling. (Bild Mia Petersson)

Odlade syrsor kan födas upp på ogräs och biprodukter från jordbruk och livsmedel. Det visar den första svenska avhandlingen om syrsor som livsmedel. 

Kunskapen om vilka syrsaarter som kan odlas och hur man håller dem på ett hållbart sätt är ännu bristfällig. Hittills har hönsfoder ofta använts som mat åt syrsor, vilket är en ohållbar och också dyr metod. Kunskap om näringsvärdet av syror som mat för människor saknas också, även om kemiska analyser tyder på att det kan vara bra. 

En doktorsavhandling av Phalla Miech vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) innehåller de första forskningsrönen som visar att syrsor, i detta fall från Kambodja, kan födas upp i fångenskap utfodrade med vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel (med ursprung i Kambodja) och att enkelmagade djur som grisar (som här användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.

Den visar också att borttagning av ben på syrsorna före konsumtion, som den europeiska livsmedelsmyndigheten föreslagit, verkar vara onödigt, eftersom benen innehåller värdefulla näringsämnen, vare sig det är som livsmedel eller som djurfoder.

Baserat på resultaten från det nuvarande projektet är det troligt att syrsor kan utgöra ett väsentligt bidrag till människans proteinbehov. Ett barn som väger 10 kg (1-2 år) bör konsumera ca 12 gram protein/dag och 45 mg av aminosyran lysin. Lysinbehovet kunde uppfyllas genom att äta 12 syrsor uppfödda på en biprodukt som cassavaplantans toppar. För att nå en säker nivå av proteinintag måste barnet konsumera ca 90 gram syrsor, motsvarande storleken på en hamburgare. Det höga innehållet av järn i syrsor har också stort näringsintresse eftersom anemi, ofta på grund av järnbrist, är ett vanligt hälsoproblem, inte bara i Kambodja utan också i västländer. Baserat på halten järn i syrsor som matats med någon av de växtsorter som utvärderats, skulle ett barn i åldern 1-2 år behöva konsumera syror som motsvarar storleken på en hamburgare för att få tillägget som föreslagits av WHO i länder där anemi är frekvent.

Carina Malm


JERRY PETTERSSON

Editor - Sweden
JERRY PETTERSSON
jp.press@comhem.se

Publicerad: 2018-05-07

TAGGAR (Obs! Klicka på en tagg för att få fram fler artiklar inom det området!)
FoU Insekter Jordbruksprodukter Kostvanor Livsmedel Övrigt Sveriges lantbruksuniversitet/SLU Undersökningar/Rapporter

Packnews Sponsors
Hitta rätt leverantör med hela livsmedelsbranschens sökmotor:
KALENDER
KALENDER
Hitta alla förpackningsbranschens viktiga mässor och händelser!
LIVSMEDEL I FOKUS
LIVSMEDEL I FOKUS

Livsmedel i fokus 3-2018 
med utgivning den 25 maj! 





FÖLJ OSS PÅ TWITTER
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK