DEBATT: ”Regeringen drar undan mattan för ekomarknaden”

I den nya handlingsplanen för den nationella livsmedelsstrategin finns inga medel till ekologiskt under de kommande fem åren. Motiveringen är att ekomarknaden ska utvecklas på samma villkor som den konventionella, det vill säga bygga på konsumenternas efterfrågan. Problemet är att villkoren inte alls är lika för ekologiskt och oekologiskt på marknaden. Konsumenten möts av stora prisskillnader i butiken. Ekologiskt kostar mer än oekologiskt eftersom ekoprodukter dels har högre produktionskostnader, då de bär sina egna miljökostnader, dels belastas med fördyrande procentpåslag i livsmedelskedjans alla led.

Oekologisk livsmedelsproduktion med insatsmedel i form av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel orsakar skador på miljön och den biologiska mångfalden, kostnader som inte direkt belastar produkten utan betalas indirekt av oss konsumenter via skattsedeln. Detta är inte enkelt att förklara för en konsument i butik, att de egentligen betalar mer för den ”billigare” oekologiska produkten än för den ekologiska, via skattsedeln.

Som grädde på moset har regeringen valt att stödja det konventionella lantbrukets användning av kemiska bekämpningsmedel med 6 miljoner kronor per år i handlingsplanen.

För att ge sken av att man fortfarande värnar ekoproduktionen får ekomålen med 30 procent ekologisk produktion och 60 procent ekologisk konsumtion i offentlig sektor stå kvar i handlingsplanen. Mål som nu är helt tandlösa då finansiering och verktyg saknas för genomförande och uppföljning.

Hur kunde det bli så här?

Det finns flera förklaringar. Valet 2018 resulterade i en ny regering. Nya konstellationer och intressen har fått styra ända upp på regeringsnivå. En annan förklaring är att ansvaret för stora delar av livsmedelsstrategins handlingsplan har gått från Jordbruksverket till Tillväxtverket. Tillväxtverket har fokus på hi-tech, vinst, företag och marknad och saknar kunskap och erfarenhet inom området livsmedelsproduktion på primär nivå. Lantbruksföretag är beroende av väder, vind och ekosystemtjänster lika mycket som vinstmarginaler och hög omsättning.

Det är synd och skam att regeringen så lättvindigt släppt ekoinitiativet. Sverige är bäst i världen på ekologiskt i offentlig sektor, ett faktum som vi borde lyfta internationellt – inte montera ner. Vi är bland de bästa i världen på att producera ekologisk mat, vilket borde vara ett viktigt argument i livsmedelsstrategin där bland annat export av hållbart producerad mat från Sveriges bönder ska öka. Argumentet att all mat som produceras i Sverige av svenska bönder med automatik är hållbar är en sanning med modifikation. Producerat i Sverige av svenska ekologiska bönder är däremot en garanti för att det är hållbart. Vi på Ekomatcentrum uppmanar Sveriges regering med Miljöpartiet i spetsen att tänka om. Ska vi nå målen i Agenda 2030 genom en hållbar livsmedelsproduktion, med ökad biologisk mångfald och mindre utsläpp av klimatgaser, hälsosammare mat till våra konsumenter och en bättre arbetsmiljö för våra bönder samt en ökad export av hållbara livsmedel – då finns bara en lösning: Ökad svensk ekologisk livsmedelsproduktion.

Eva Fröman, Ekomatcentrum