DEBATT: ”Behövs både gas och broms för att rädda fisket”

Det är besluten och handlingarna i dag som avgör om nästa generation ska få möjlighet att uppleva fisk och skaldjur som en del av vardagsmaten. Det skriver Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, i en debattartikel för Livsmedel i fokus.

Fiskefartyg, växande befolkning, klimatförändringar, föroreningar och illegalt fiske bidrar till att många fiskebestånd i dag är överutnyttjade eller fullt utnyttjade. Fisket behöver därför begränsas och skyddas – samtidigt krävs satsningar som utvecklar fisket.

Och fiskefrågan är komplex. Samtidigt som den biologiska mångfalden i haven behöver skyddas, har vi behov av att kunna använda dess resurser. I dag är det en utmaning för såväl livsmedelsindustrin som dagligvaruhandeln att få fram tillräckliga volymer av hållbar fisk. När fisket blir sämre får det allvarliga konsekvenser för såväl ekosystem som ekonomi.

Brist på fisk driver i sin tur upp priserna, vilket riskerar att göra den otillgänglig för priskänsliga konsumenter. Det är en olycklig utveckling eftersom fisk och skaldjur innehåller många viktiga näringsämnen och bidrar till minskad risk för flera folksjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar att fisk äts två till tre gånger i veckan. Livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln har därför ett stort ansvar att säkerställa att den fisk som säljs kommer från hållbara bestånd och fiskas med hållbara metoder.

På Axfood har vi som mål att all fisk som säljs i våra butiker ska komma från hållbara bestånd och ha grönt ljus i WWF:s fiskguide. Redan 2008 slutade vi att sälja rödlistad fisk. Det innebär att den är certifierade enligt kraven för ASC, MSC eller KRAV – eller att de på annat sätt klassas som gröna tack vare hållbara bestånd eller bra fiskemetoder.

För att säkerställa ett hållbart fiske i framtiden föreslår vi följande:

  • Ett minskat fiske och bra förvaltningsplaner krävs för att inte ekosystem ska rubbas och överutnyttjade fiskebestånd ska kunna återhämta sig. Besluten måste följa den vetenskapliga rådgivningen.
  • Kameraövervakning på fartyg behövs för att förhindra att oönskad fångst kastas tillbaka. Det är ett globalt problem att fisk dumpas i haven och att bara den fisk som ger mest betalt tas till vara.
  • Att äta en större variation av arter kan bidra till en mer hållbar konsumtion med mindre risker. Bland annat skulle inte lax och torsk utsättas för ett så högt fisketryck som i dag.
  • Det behövs mer hållbart fiskfoder. Vi deltar i ett projekt där fisk matas med insekter som fötts upp på matsvinn. Överskott av växtnäring tas tillvara inom jordbruket för att inte leda till övergödning. Det krävs även mer innovation av landbaserd fiskproduktion för att öka volymerna av fisk.
  • Beståndsbedöm insjöfisk för att ta reda på var hållbart fiske kan bedrivas. Det skulle kunna ge nya förutsättningar för lokala fiskare och skapa jobb på landsbygden.
  • Spårbarhet av fisk måste bli bättre för att konsumenterna ska kunna se att den kommer från hållbara bestånd, till exempel genom ursprungsmärkning och spårbarhetskoder. Det måste även omfatta restauranger och kaféer.
  • Fler marina skyddsområden ger havens ekosystem bättre chans till återhämtning. Runt om i världen är marina områden skyddade på pappret utan att skyddet efterlevs i praktiken. Med rimliga kontroller kan fristäder skaps för hårt utnyttjade fiskebestånd.

Brist på fisk och skaldjur riskerar att leda till högre priser för konsumenterna. Det gynnar vare sig miljön, hälsan eller hushållens ekonomi. Därför behöver fisket begränsas samtidigt som det satsas på innovation och långsiktiga lösningar.

För att få till en lösning krävs politisk handlingskraft genom att gasa och bromsa på samma gång. Det är besluten och handlingarna i dag som avgör om nästa generation ska få möjlighet att uppleva fisk och skaldjur som en del av vardagsmaten.

 Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood

Dela

Fler nyheter i Arkiv

Sätherberg: ”Ingen risk för matbrist”

”Det finns ingen risk för matbrist”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg på en presskonferens i tisdags.nDäremot är ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket och minskad matproduktion några av de konsekvenser som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.

Gå med i nätverket idag!

Så missar du inte de viktigaste branschnyheterna, temaseminarierna och studiebesöken.