Brytpunkten: Nu vänder det för svenska livsmedelsproducenter

När Carl Eckerdal presenterade Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för årets första kvartal var det i samband med en närstudie av den svenska glassindustrin. Men mer om detta senare.
För att de svenska livsmedelsproducenternas försäljningsvolymer slutade minska under årets första kvartal är så klart en god nyhet, där en klar övervikt av Livsmedelsföretagens medlemsföretag till och med upplevde ett starkare försäljningsresultat än de räknat med.
Enligt Carl Eckerdal har industrin dock lång väg kvar till de volymer som rådde innan kostnadskrisen slog till.
– Den extrema kostnadskrisen har gröpt ur branschens lönsamhet på ett brutalt sätt och resan tillbaka mot någon slags normalitet för svensk livsmedelsproduktion blir lång, säger han och menar att den fortfarande låga lönsamheten i industrin kommer att få konsekvenser.
– Många av våra medlemmar tror att automatiseringen i branschen kommer att påskyndas för att på så sätt pressa produktionskostnaderna, och i samband med detta förutspår man även en minskning av personalen. En klar majoritet av företagen tror dessutom på ett ökande antal konkurser de kommande åren.
Kostnadskrisen håller alltså i sig, om än i försvagad form. Företagen rapporterade om kostnadsökningar för inköp av råvara, transporter, energi samt förpackningar och emballage. Kostnadsökningarnas hastighet ligger strax över vad som varit normalt inom branschen de senaste 14 åren och sker dessutom från redan höga kostnadsnivåer.
– Inget hade gjort mig gladare än att kunna säga att produktionskostnaderna börjat vända ned, men tyvärr är vi inte där än. Det allt mer instabila och konfliktpräglade omvärldsläget innebär dessutom att riskerna för ytterligare kostnadsökningar är ständigt närvarande. Det räcker med att ett skepp ställer sig på tvären igen i Suez-kanalen eller att årets skördar drabbas av torka eller skyfall, säger Carl Eckerdal.
Ytterligare ett sänke för svenska livsmedelsproducenter är de nya högre förpackningsavgifter, så kallade REPA-avgifter, som trädde i kraft i mitten av februari i år. De höjda avgifterna sammanhänger med ökade EU-krav på producenterna att minska mängden förpackningsmaterial samt öka andelen återvinningsbart material. Transparensen och tydligheten kring förpackningsavgifterna har stora brister och knappt åtta av tio svenska producenter har därför räknat fel i sina budgetar för 2024 avseende förpackningsavgifterna. Det handlar i många fall om prognosmissar på miljontals kronor för enskilda företag.

Hur var det då med närstudien av glassindustrin (som är av totalt 38 delbranscherna inom svensk livsmedelsproduktion)?
Enligt Carl Eckerdal har omsättningstillväxten under de senaste tio åren varit klart snabbare (69 procent) än för den samlade svenska mat- och dryckesproduktionen (45 procent). Här är ytterligare några snabba nedslag:

• De svenska glassfabrikanterna må vara väderberoende, men de är samtidigt tämligen konjunkturoberoende. Det var det hela 76 procent av glassproducenterna som instämde i, medan 17 procent trots allt påverkades negativt av en lågkonjunktur.
• Precis som inom all annan livsmedelsproduktion ökar glasstillverkarnas produktportföljer till att innehålla linjer för olika smakpreferenser, allergier och intoleranser. Mjölkfri glass är ett exempel på en underkategori av glass som växer för en majoritet av producenterna. Ett annat exempel är sockerfri glass. Cirka hälften av företagen ser en växande efterfrågan på de sockerfria alternativen medan den andra halvan ser en stagnerad utveckling.
• Glass erbjuds i en rad olika former, som styckeglass, styckeglass i flerpack, i konsumentbytta, eller över disk i rån eller bägare. Styckeglassen tar mycket uppmärksamhet i anspråk på landets tusentals kiosker och kaféer, men rent försäljningsmässigt är glassbyttorna viktigare för de allra flesta producenter.
• Och så till den verkligt spännande frågan: vilken månad är den svenska glassmarknadens bästa och sämsta? Vinnare som bästa månad är föga förvånande juli månad, tätt följd av sommarmånaderna juni och augusti, enligt en enig svensk glassindustri.