Branschorganisationerna inför regeringsmötet: ”Gör allt vi kan”

Det är med anledning av de stigande matpriserna i januari och februari som Elisabeth Svantesson och Peter Kullgren bjuder in företrädare för hela livsmedelskedjan till samtal. Bland deltagarna finns representanter från branschorganisationen Livsmedelsföretagen, LRF, Svensk Dagligvaruhandel samt Ica, Axfood, Coop och Lidl.
Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, har länge efterlyst en dialog med regeringen för att kunna förklara varför produktionskostnaderna och matpriserna ökar.
– Vi välkomnar att regeringen bjuder in till samtal och dialog. Det här är svåra tider både för konsumenter och livsmedelsproducenter. Vare sig regeringen eller livsmedelsbranschen kan påverka de externa omvärldsfaktorer som just nu driver upp både produktionskostnader och matpriser. Men det finns mycket vi kan göra här på hemmaplan. Därför ser vi fram emot att presentera våra förslag för hur det kan bli billigare, enklare och mer lönsamt att producera livsmedel i Sverige, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

Han tycker även att det är viktigt att adressera de viktiga frågorna om beredskap och lönsamhet:
– Problemet i den svenska livsmedelsbranschen är inte att företag går med vinst, problemet är att så många går med förlust. Den svenska livsmedelsindustrin hade enligt SCB negativ lönsamhet 2022 och 2023 och det ser tyvärr dystert ut framåt. Företag som går med förlust går till slut i konkurs och då producerar de inga livsmedel. Producenternas låga lönsamhet är ett direkt hot mot Sveriges livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga.

LRF:s näringspolitiska expert Lars-Erik Lundkvist, hoppas att samtalen med regeringen leder till en klarare bild över prisutvecklingen och dess orsaker.
– Det är alltid bättre att föra en dialog direkt med varandra. Vi vet ännu inte exakt vad det är regeringen vill lyfta med oss i form av politiska initiativ, det får vi reagera på när vi fått mer information.

Han förklarar att priserna på de flesta jordbruksråvaror sätts på världsmarknaden och därför inte är direkt kopplade till utvecklingen i Sverige och den svenska inflationen.
– Prisstegringar i jordbrukssektorerna beror mest på stigande priser på insatsvaror som energi, handelsgödsel och djurfoder där naturligtvis kriget i Ukraina spelat en stor roll. Samtidigt har svaga skördar gett prisökningar för olika produkter och när det gäller mjölk har efterfrågan varit större än utbudet på flera marknader, exempelvis minskade den svenska mjölkproduktionen under 2024, säger Lars-Erik Lundkvist.

Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, tycker att det är positivt att hela livsmedelskedjan lyfts i regeringens initiativ och att dialogen med branschen står i fokus för mötet.
– Vi behöver ha en gemensam förståelse för vad som ligger bakom prisutvecklingen i hela Europa. Det är komplexa utmaningar från jord till bord som kräver ett helhetsperspektiv där alla led – från primärproduktion till handel och konsument – inkluderas, säger hon.

– Att landsbygdsministern är engagerad i frågan är särskilt viktigt, då livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft är avgörande för både näringsliv och konsumenter. Vi ser fram emot en konstruktiv dialog och har flera konkreta förslag på vad som behöver göras för att stärka livsmedelskedjan framåt.