Branschen risar och rosar Livsmedelsstrategin 2.0

Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige, tycker att den nya livsmedelsstrategin i sig innehåller ganska få nyheter – men att det är positivt att det nu finns en tydlig färdplan för att öka svensk livsmedelsproduktion, med fokus på lönsamhet och konkurrenskraft.
– Nu ser vi fram emot att strategin också leder till kraftfulla åtgärder och handling. Vi vill se en ökad svensk mjölkproduktion, och det kräver både en tydlig målbild och en långsiktig politik som stimulerar investeringar i lantbruket, säger hon till Livsmedel i fokus.
– Ett av våra viktigaste inspel var behovet av mätbara mål – och nu har Jordbruksverket fått uppdraget att ta fram konkreta målsättningar.

I strategin görs en ny exportsatsning på svensk mat som till skillnad från tidigare också riktar sig till större företag.
– Ska vi nå en handelsbalans i svensk livsmedelshandel behövs mer fokus på stora affärer så att vi kan få upp volymerna i exporten och inte bara svenska nischprodukter, säger Cecilia Kocken.
Det hon saknar är en tydligare linje kring klimat och hållbarhet.
– Dessa frågor står inte i motsats till ökad produktion – tvärtom, de är avgörande för långsiktiga investeringar. Vi kommer att behöva minska vår klimatpåverkan och öka den biologiska mångfalden om vi vill stärka svensk livsmedelsproduktion. Om man duckar i dessa målkonflikter finns en risk att strategin inte skapar den långsiktighet och tydlighet som behövs för att få investeringar på plats.

Isabel Moretti, vd för Svenskt kött, framhåller att strategins tydliga fokus på konkurrenskraft, lönsamhet och beredskap är en viktig signal mot både branschen och samhället.
– Det vi önskat är mer kraftfulla insatser för att stärka animalieproduktionen. Vi tappar produktion inom nöt och lamm samtidigt som konsumenternas efterfrågan ökar och omvärldsläget blir allt svårare, säger hon.

– Livsmedelsstrategins åtgärdslista innehåller många goda uppdrag till myndigheter men just här och nu skulle vi behöva en ordentlig injektion för att få igång investeringsvilja och produktion. Det behövs finansiering för att gårdarna ska orka investera och skala upp i ett läge där konsumenternas efterfrågan på svenskt kött ökar. Landsbygdsministern har varit tydlig med att det här är viktigt men många fler ministrar och departement behöver engagerat sig i livsmedelsstrategin 2.0 för att den ska få effekt, säger Isabel Moretti.

Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen, menar att det är en viss lättnad att livsmedelsstrategin äntligen är lanserad:
– Vi ser positivt på att den har ett så tydligt fokus på lönsamhet och konkurrenskraft, där man vill se en ökning av samtliga produktionsslag – från spannmål, mjölk och kött till gröna proteiner och sjömat. Det är en positiv ansats och en tillväxtstrategi som vi alla inom värdekedjan kan arbeta efter.

Han tycker att det är positivt att både beredskapsperspektivet och gastronomin är inkluderat i den nya strategin, liksom en förstärkt exportsatsning som kommer främja nyinvesteringar. Han gläds även åt en förstärkt satsning på vattenhushållning, växtförädling och framtidens inhemska mineralgödsel.
– Min reflektion är att regeringen verkar ha tagit hänsyn till många av branschens förslag. Har man varit ambitiös med inspel så har man även kunnat få gehör, säger Patrik Myrelid.
Den största utmaningen för regeringen är att få till ett trendbrott.
– Under de 30 år som jag har jobbat i den här sektorn har volymutvecklingen hela tiden varit negativ i många stora produktionsslag. Nu är energin riktad mot en ökning med det är tuffare än man kan tro att skapa en vändning.

Men Line Gordon, föreståndare på Stockholm Resilience Center, är inte särskilt imponerad av den uppdaterade livsmedelsstrategin.
– Jag tycker att det är sorgligt att livsmedelsstrategin blivit en ren produktionsstrategi. Självklart behöver vi investera i våra svenska lantbrukare och lyfta den svenska matproduktionen. Men ska våra skattepengar verkligen gå till att exportera Kalles kaviar och Ahlgrens bilar, som utrikeshandelsminister Benjamin Dousa sade under pressträffen – det blir minst sagt lite absurt!

Vad hade du hoppats på?
– För mig är det självklart att en nationell livsmedelsstrategi måste innehålla förslag för att komma till rätta med vår tids största utmaningar inom livsmedelssystemet: folkhälsan och klimatet. Vi står inför enorma utmaningar med snabbt ökande övervikt och alla hälsoproblem som följer med det. Vi behöver hitta ett sätt att förbättra matvanorna som är inkluderat i en strategi. Ordet folkhälsa nämns bara på ett enda ställe i strategin och då handlar det om alkoholförsäljning på gårdar, säger hon och fortsätter:
– Klimat- och miljöarbete är heller inte särskilt närvarande i dokumentet. Regeringen hoppas på att ta ökade marknadsandelar för svenska livsmedel i andra länder genom ökad export, och på så vis tränger undan annan produktion som har sämre klimatfördelar, men det har ju bara ytterst marginella effekter.

Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena, tycker att det är en styrka att flera departement är involverade i strategin. Men hon saknar beslut om större systemförändrande åtgärder och tankar kring vilka insatser som krävs på längre sikt för att bygga hela förädlingskedjor.
– Alltså insatser som bidrar till ett ökat förädlingsvärde på det som lantbruket producerar. Om vi ska ha en lönsam primärproduktion måste den kunna sälja till en förädlingsindustri som är lönsam.

Hon tycker även att det är synd att frågan om hur vi ska få till ett nationellt sammanhängande kunskaps- och innovationssystem återigen ska utredas, trots att förslag och initiativ redan finns på bordet.
– Samtidigt fortsätter finansiering av dagens fragmenterade innovationsfrämjande system och jag är övertygad om att om vi kunde reformera det bara lite skulle vi spara mycket pengar samtidigt som vi genererar värde för både entreprenörer och företag.