Branschen om budgeten: “Det krävs mer för att säkra livsmedelsproduktionen”

I dag presenterade regeringen sin vårändringsbudget på drygt 30 miljarder kronor. Den innebär förändringar i den innevarande budgeten för 2022, som riksdagen klubbade i december.

Här finns bland annat en stödmiljard till jordbruket, som ska hjälpa bönder som drabbats av ökade kostnader samt ytterligare 300 miljoner kronor som är direkt riktade till gris- och fjädernäringen samt växthusodlare.

Men detta är inget som imponerar på Livsmedelsföretagens näringspolitiska expert Patrik Strömer.

– Nej, den här stödmiljarden har aviserats långt tidigare. Sedan dess har vi fått ett krig i Europa, vilket knappt märks i den här budgeten, säger han och fortsätter:

– Man kan även tycka att det borde märkas att det faktiskt finns en livsmedelsstrategi för Sverige som är brett politiskt förankrad men det verkar man inte alls ha tagit med i beräkningarna.

Vad är det branschen behöver?
– Vi behöver förutsägbara och över tid hållbara regler som inte uppenbart försvårar den svenska livsmedelsproduktionen. Men vi behöver också snabba insatser för att skapa lättnader. Förutsättningarna för livsmedelsproduktion har radikalt förändrats under de senaste månaderna, där inte minst lantbruket behöver stöd för att få kalkylen att gå ihop när både el, drivmedel och olika insatsvaror har blivit dyrare, säger Patrik Strömer.

Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, är nöjd med att regeringen föreslår full återbetalning av dieselskatt för perioden 1 juli 2022 till 30 juni 2023 för jordbruket men säger att han saknar ”en helhetslösning”.

– Det är positivt att de har tagit till sig av våra medlemmars situation men vi anser att det ekonomiska läget är så akut att nollskatten borde införas retroaktivt från årsskiftet för att säkra vårbruket.

Enligt organisationens egna beräkningar har kriget i Ukraina gjort att kostnadsökningarna för svenska bönder ökat med cirka 9 miljarder kronor baserat på ett helår.

Regeringen föreslår även en ökad nedsättning av slakteriavgifter, men enligt LRF räcker inte det.

– Vi vill se drastiskt lägre slakteriavgifter för att minska kostnaderna för animalieproducenterna som har drabbats hårdast av det höga kostnadsläget, säger Palle Borgström.

Magnus Därth, vd på för organisationen Kött- och Charkföretagen, är inte heller nöjd.

– Vad gäller branschens kostnadsökningar så rör det sig om helt andra storheter än vad som ryms i den här budgeten, säger han och förklarar att många köttbönder fortfarande lider av torkan 2018.

Däremot räknar han kallt med att det snart ”kommer något mer”.

– Vi vet att det har förekommit många diskussioner i riksdagen kring detta och under dagens presskonferens tyckte jag att Mikael Damberg var tydlig med att de jobbar med frågan. Regeringen har sett de ökade behoven och kommer att ta fram ett stödpaket för att säkerställa att inte fler animalieproducenter väljer att avsluta sin produktion. Men vi behöver tydliga och snabba besked om detta, säger Magnus Därth.

Sveriges växthusodlare tillhör dem som föreslås få extra stöd i regeringens vårbudget.

– Det gör att våra medlemmar inom växthusodling känner ökad trygghet. Samtidigt vet vi inte hur stöden kommer att fördelas och kan därför inte räkna in det i vår verksamhet än, säger Anna Törnebrant, vd för Sydgrönt.

I en av formuleringarna står det även att “Anslagets ändamål behöver vidare utvidgas till att även omfatta utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022.”

– Detta utökade ändamål gläder oss då även våra frilandsodlare drabbas hårt av alla ökade kostnader på insatsvaror just nu.