Branschen om nya lagkravet: ”Saknar vägledning”

Sedan årsskiftet måste alla som säljer mer än 150 maträtter eller drycker i engångsförpackning per dag erbjuda sina kunder återanvändbara förpackningar som ett alternativ. Det gäller alltså inte bara restauranger och kaféer utan även många butiker.
Det nya lagkravet omfattar dock bara det som kan ätas direkt i matlådan utan uppvärmning, såsom sallader av olika slag, räkmackor och sushi, och enbart mat som producerats och förpackats på plats.
På berörda branschorganisationer som Visita och Svensk Dagligvaruhandel saknar man tydlig vägledning från myndigheterna kring den nya lagen.
– I nuläget är allting väldigt icke precist, vilket gör det svårt för butikerna att veta hur de ska förhålla sig. Våra medlemsföretag hamnar i kläm mellan olika lagstiftningar, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Det som är otydligt är bland annat vad som räknas som take away och inte. Den nya lagen gäller ju mat som kan ätas direkt ur emballaget, utan att värmas upp, men gäller det då även för exempelvis potatissallad som köps över disk?
– Det som är knepigt är också att mat som lagas på plats i butiken omfattas av den nya lagen medan mat som köps av en entreprenör två kvarter bort inte gör det.

Enligt Karin Brynell finns det även risk att matsvinnet ökar om butiken måste erbjuda dubbla typer av emballage för butikslagad färdigmat som ställs ut i kyldisken.
– Men det vi är mest bekymrade över är livsmedelssäkerheten. Oavsett hur retursystemen av förpackningarna utformas så är det oklart hur man ska hantera returen av smutsiga förpackningar. Risken är annars att man börjar sprida allergener från odiskade matlådor i delidisken.
Karin Brynell betonar att Svensk Dagligvaruhandel är positivt inställd till olika hållbarhetsinitiativ.
– Vi vill vara med och öka cirkulariteten i livsmedelsbranschen. Men vi önskar att det fanns mer tid för att hinna ta fram ett nationellt system. Nu kommer olika aktörer att lösa det på olika sätt och mycket kommer att vara en tolkningsfråga. Det gäller även kommunernas tillsyn som riskerar att variera över landet.

Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket, tycker att det är synd att livsmedelsbranschen inte har förberett sig mer på den nya lagen, med tanke på att man haft två år på sig.
– Lagen gäller från 1 januari, vilket innebär att de kommunala tillsynsmyndigheterna kan bötfälla dem som inte erbjuder kunderna flergångsalternativ.

Hon tycker även att branschen ägnat för mycket tid för att hitta undantag för att inte omfattas av lagen i stället för att fokusera på det väsentliga: Att minska användningen av engångsmaterial och på så vis öka hållbarheten.
Åsa Stenmarck betonar att det bara handlar om att erbjuda take-away-kunderna en alternativ lösning, inte att byta ut varenda engångsförpackning.
– Det viktiga är att vara ansluten till ett retursystem som möjliggör rotation av flergångsförpackningar genom exempelvis en app. Det finns redan nu ett antal sådana system att välja bland.

I framtiden hoppas hon att det utkristalliseras ett gemensamt och konsumentvänligt system som exempelvis gör det möjligt att köpa en låda hämtmat på Ica och sedan lämna tillbaka den på Espresso house.
– Alla omställningar är krångliga i början med det mesta handlar om attityd. Vi är så vana vi att använda engångsmaterial utan att behöva betala miljöpriset för detta.