Branschen om nya avfallsdirektivet: ”Saknar tydlighet”

Från och med 1 januari 2024 måste såväl livsmedelsproducenter som livsmedelsbutiker separera bioavfall, alltså livsmedel, och återvinna olika typer av materialet separat. Alla förpackningar ska alltså skiljas från sitt innehåll för att öka återvinningen av olika material. Det här kan ställa till det, inte minst för företag som hanterar flytande livsmedel, såsom mejeriprodukter.
Enligt Sara Sundquist, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, har det tidigare varit vanligt att mejeriföretagen skickat såväl innehåll som kartong till rötning, men nu behöver man alltså separera detta – ett tidskrävande arbete som inte alltid går att automatisera.
– Företagen hanterar produkter som återkallas för att de inte är livsmedelssäkra. Då kan man stå där med en hel lina som behöver kasseras på grund av kontaminering och som ska hanteras manuellt med de risker som följer på det. Så det här kan bli ett jättestort och kostsamt arbete, säger hon i en intervju med Dagligvarunytt.

Enligt Victoria Olsson, hållbarhetschef på Arla Sverige, finns det flera frågetecken kring den nya lagstiftningen.
– En utmaning är att reglerna och definitionerna i sig inte är tillräckligt tydliga. Rent praktiskt kan det även vara en utmaning att separera förpackningar av blandade material. En livsmedelsförpackning kan exempelvis bestå av ett plasttråg, en aluminiumoblat och ett plastlock. Komponenterna behöver enligt de nya reglerna separeras för materialåtervinning, vilket i vissa fall kan vara knepigt i praktiken, säger hon till Livsmedel i fokus.
Den allra största andelen förpackningar som Arla hanterar består dock av samma materialtyp och behöver därmed inte separeras.

– En annan utmaning är att det är svårt att få torra förpackningar då det flytande innehållet ska avskiljas. Här saknas vägledning kring hur mycket fukt som förpackningarna får innehålla, säger Victoria Olsson.
Vad gäller det flytande avfallet går det i första hand till produktion av djurfoder och i andra hand till produktion av biogas.

På Skånemejeriers anläggning i Malmö separeras innehållet från pappersbaserade förpackningar i en kross. Även här går det flytande innehållet till djurfoder alternativt biogas medan förpackningarna återvinns. För andra produkter exempelvis i plastbägare eller vid större partier genomförs separering av en extern firma.
– Lagstiftningen är fortfarande ny och vi följer utvecklingen för att medverka till bra lösningar i värdekedjan, som innebär att mindre mat går till spillo och att det som faktiskt blir avfall hanteras på rätt sätt, säger Skånemejeriers presschef Anette Gregow till Dagligvarunytt.