LRF: ”Branschen behöver en kraftfull vitamininjektion”

Vem vill egentligen vara bonde i framtiden?
Frågan är berättigad, med tanke på att sommarens extremväder gett minskade skördar samtidigt som lantbrukarna pressas av fortsatt höga kostnader på insatsvaror som diesel, foder och gödning samtidigt som räntekostnaderna stiger.
I dag finns det 58 000 lantbruksföretag, varav cirka 15 000 står för merparten av livsmedelsproduktionen, och enligt LRF slutar det en bonde per dygn.
– Vi har haft fyra kriser att hantera på åtta år. Mjölkpriskrisen 2015, torkan 2018, kostnadskrisen 2022 och nu det knasiga vädret 2023. Det är ett tydligt mönster att så fort det svajar till med väder eller marknaden så måste lantbrukarna gå med mössa i hand till politiken och be om stöd, säger Markus Hoffman, som arbetar med hållbarhetsfrågor på LRF.
För att rädda den svenska livsmedelsförsörjningen och göra lantbruket mer robust vad gäller såväl klimat och väder som marknad, krävs enligt honom ökad lönsamhet och bättre marginaler.
– Trots att matpriserna aldrig varit så höga som nu är det inte ekonomiskt hållbart att bedriva matproduktion. För att det ska bli det måste bonden få behålla en större andel av matkronan.
Hur stor andel bonden får skiljer sig mellan olika produkter men snittet ligger på 9 öre per krona som konsumenten betalar i butik.
– Varje öre betyder minst en miljard så varje öre gör stor skillnad.
LRF lägger nu i dagarna fram en rapport om vad prislappen blir för den gröna omställningen inom lantbruket, där bara klimatanpassningen (som till exempel att kunna bevattna vid torka och leda bort överskott av vatten vid blöta) väntas gå loss på 55 miljarder kronor. Till detta kommer ytterligare mångmiljardbelopp för att göra lantbruket fossilfritt.
– Ingen vet hur detta ska betalas men lantbruket kan definitivt inte stå för notan själv, säger Markus Hoffman.
Trots allt känner han sig mer positivt nu än vid EU-inträdet.
– Jag tror att de flesta bönder tycker att det är roligare att gå till jobbet i dag jämfört med för 20 år sedan. Då fick man betalt för att lägga marker i träda, nu blir bonden sedd och inhemsk matproduktion är viktig.
Det gäller inte minst för att vi befinner oss i en turbulent omvärld med ett tydligt ökat fokus på livsmedelsförsörjning och beredskap och där bönderna är viktigare än någonsin.
Vad önskar du mest av allt just nu?
– Jag önskar att nya livsmedelsstrategin blir en kraftfull vitamininjektion ute på gårdarna och för branschen, något vi kan samlas kring med skarpa och siffersatta mål som följs upp. Sedan önskar jag fred i Europa och att vi snart går in i ett mer normalt odlingsläge igen, säger Markus Hoffman och tillägger:
– Sedan gäller det att bondens avräkningspris inte sjunker när matpriserna så småningom normaliseras igen.

I Jordbruksverkets årliga prognos om jordbrukets intäkter och kostnader uppskattas företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, till 9,1 miljarder kronor 2023. Resultatet är en halvering jämfört med rekordåret 2022. I stora drag förklaras resultatet av ett minskat värde av jordbrukets produktion samtidigt som de totala kostnaderna bedöms bli i stort sett oförändrade jämfört med 2022.