Beredskapsveckan: Svenskarna är oroliga för matbrist

Att Sverige har stora bristande i livsmedelsberedskapen är ingen hemlighet, då Sveriges bönder och livsmedelsaktörer enbart producerar 50 procent maten vi äter – resten importeras. Denna självförsörjningsgrad kan jämföras med till exempel Finlands 80 procent och Danmarks 150 procent.
Sverige har i dag inga reservlager av spannmål, insatsvaror till jordbruket eller andra förnödenheter. Beräkningar visar att det tar uppemot tio år att bygga upp beredskapslager av spannmål för tre månader.
Därför är det kanske inte så konstigt att Lantmännens undersökning visar att en majoritet av medborgarna är oroliga för att maten inte ska räcka till under en kris. Samtidigt vill två av tre veta mer hur man som konsument kan påverka.
– Att vi är importberoende och att bara varannan tugga är svenskproducerad är ett underbetyg till ett land med så goda förutsättningar. Vi har både ett lantbruk och en livsmedelsproduktion i framkant – med en sällsynt kombination av hög kvalitet, hållbarhet och livsmedelssäkerhet, säger Magnus Kagevik, vd för Lantmännen.
Samtidigt menar han att utmaningarna kan vändas till möjligheter.
– En robust livsmedelsberedskap – och ytterst en starkare krisberedskap – startar med ett konkurrenskraftigt och lönsamt svenskt lantbruk. Vi har en god dialog med politiker och om fler politiska beslut och investeringar genomförs, samtidigt som vi som marknadsaktör aktivt bidrar med kunskap och genomförande, har vi kommit långt. Kan vi dessutom kommunicera värdet av att välja svenskt och handla bondeägt, finns alla möjligheter. På så sätt kan vi tillsammans skapa en starkare krisberedskap.
Sveriges bönder är vad Lantmännen kallar “Matvärnet” i ett nytt initiativ med målet att visa att konsumenterna kan påverka och vara delaktiga i Sveriges livsmedelsberedskap genom att välja svenskt och bondeägt. Undersökningen är en del av det initiativet.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Lantmännen, via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel vilket garanterar representativa resultat. Undersökningen bygger på 1 084 genomförda intervjuer med den svenska allmänheten 18-84 år under perioden 15–22 augusti 2024.